Världens bästa

Människonärhet och möjlighet att påverka människors välbefinnande utgör kärnan i mitt arbete. Chefsarbetet är utmanande, men med hjälp av det kan man påverka hela fältet för vårdarbetet och vårdarbetets smidighet. Chefsarbetet får inte nödvändigtvis alltid den uppskattning som det förtjänar, vilket innebär att dess betydelse bör synliggöras bättre. Bra chefsarbete består av lyhördhet, likabehandling, närvaro samt förtroende och en atmosfär av uppskattning. 

Pandemin och det nya sjukhuset var betydande utmaningar, men vi klarade av allt. Det är viktigt med samarbete, vilja att hjälpa och en stark gemenskap. Jag lärde mig att man inte orkar ensam, men tillsammans är allt möjligt. Jag ser det som ett hedersuppdrag att vara chef inom vårdarbete. 

Jag är stolt över min starka yrkesmässiga kompetens i åtgärdsinriktat vårdarbete och hur jag har fått utvecklas i led med detta arbete. Som chef har jag kunnat påverka hela fältet av vårdarbete i större utsträckning.

Öppenhet, intresse och kontinuerlig entusiasm över vårdarbetets helhet gör mig till en bra chef. Patienten är alltid viktigast, men i egenskap av chef ser jag även på helheten, så att om personalen mår bra, får också patienterna bästa möjliga vård. Mina styrkor är personalkompetens, emotionell begåvning och vilja att hjälpa. Jag upplever att jag är en möjliggörare. 

Det här är verkligen en bransch med möjligheter. Jag har arbetat inom branschen sedan 1982 med olika uppgifter och har kontinuerligt utbildat mig till nya utmaningar. Inte en enda dag arbetslös och inte en tråkig stund!

Det här arbetet utförs med yrkeskompetens och ens egen personlighet. En karriär inom vårdbranschen behöver inte vara enkom dynamisk – man kan utöka arbetet också genom att lära sig och studera nytt. Det förbättrar förståelsen för hela fältet för vårdbranschen.

Man skulle kunna skriva en bok om alla framgångar under min karriär, eftersom små framgångar sker varje dag – det är de som gör det här arbetet så speciellt.

Jag har haft många oförglömliga stunder i provtagnings- och undersökningssituationer, i synnerhet med barn, utvecklingshämmade, minnessjuka och rädda patienter. Vi har med hjälp av lek, sång och musik uppnått lyckade slutresultat i samarbete med vårdnadshavaren. I synnerhet sådana möten har etsat sig fast i minnet.

Introduktion, utbildning och handledning ligger mig också varmt om hjärtat. Det är viktigt att dela information, eftersom det hjälper arbetsgemenskapen att utvecklas. Jag har varit med och ordnat nationella Kliinisen fysiologian hoitajat ry:s utbildningar, tagit emot fler än ett hundra fristående yrkesprov i lanseringen av spirometrilicensen och spridit astma- och allergimedvetenhet under flera årtionden.

Jag har erfarenhet, insikt och rätt inställning. Jag vill förstå vad jag gör och varför, och jag har mod att ta mig an saker.

Jag vill även sända ett meddelande till beslutsfattare: Beslutsfattare, knäck inte skötarna! En katt kan leva på bara tacksamhet, men en skötare behöver tillräcklig ekonomisk ersättning och arbetsförhållanden som gör det möjligt att lyckas.

Jag har arbetat inom hälsovårdsbranschen i närmare 24 år i olika uppgifter. Det här arbetet ger en känsla av att det jag gör har verkligen betydelse. Känslan bär upp mig, även om framtiden för branschen ibland oroar och det förekommer problem med ledningen. Mitt arbete är att hjälpa människor. Det är särskilt givande att lösa problem. 

En av de mest oförglömliga stunderna var när jag tillsammans med mitt arbetspar limmade ihop ett sår på huvudet på ett litet barn, som var rädd, hemma hos barnet. Efter åtgärden frågade jag barnet och hens syskon – som var delaktig i att såret uppstod – om de någonsin hade sett insidan av en ambulans. Ingen av dem hade det, så vi gick ut tillsammans för att titta på bilen.

Bredvid ambulansen räckte den lilla patienten upp sina händer mot mig. Hen ville att jag skulle lyfta upp hen i famnen, även om jag var främmande för hen. 

Jag är inte bäst i världen, men ändå bra. I förstavårdarens arbete är det viktigt att veta och kunna mycket. Det är till fördel om man sedan tidigare i någon utsträckning känner till olika specialområden. 

Jag upplever mitt arbete som fysioterapeut betydelsefullt både för mig själv och dem som rehabiliteras. Även om arbetet tidvis är betungande, är det betydelsefullt. Jag får utföra arbete som jag kan väl och i vilket jag kan utvecklas ända till slutet av min karriär.

I mitt arbete möter jag människor och kan påverka deras funktionsförmåga. Jag är privilegierad då jag får arbeta med andra yrkeskunniga och kalla dessa skickliga och humana människor mina arbetskamrater. I vårt branschöverskridande team uppnår vi bästa möjliga resultat med tanke på den som rehabiliteras. Det är trevligt att komma till varje skift och jag är inte säker på om alla kan ärligt konstatera detsamma.

Jag upplever att jag lyckas alltid då den som rehabiliteras uppnår en förmåga på nytt som hen har förlorat på grund av sjukdom eller skada – då hen klarar sig själv, utan mig. Varje tack värmer. Oförglömliga är de rehabiliteringspatienter som kommit till rehabiliteringsperioden i rullstol och som lämnar den gående. Jag minns även de rehabiliteringspatienter, som på grund av en allvarlig skada aldrig mer kommer att gå, men som blir funktionella och med tiden ser att världen öppnar sig och att det finns en plats också för dem. Att arbeta med dem har lärt mig mycket om att leva och om mänsklighet.

Jag har starka interaktionsfärdigheter och rehabiliteringspatienterna upplever att de blir hörda och sedda. Jag har stark kompetens inom manuell handledning, facilitering av rörelse och ominlärning. Jag är flexibel och anpassningsbar, och jag kan stödja dem som rehabiliteras då de möter kanske den största krisen i sitt liv. Kommentarer som “Du är så professionell och arbetar inom precis rätt bransch” känns betydelsefulla och ger mig mer motivation att utveckla mig själv och möta människor individuellt i mitt arbete.

Jag är expert på äldre människors välbefinnande och är stolt över mitt yrke. Människors åldrande är unikt. Jag är glad när jag får arbeta med personalen och de äldre. 

Varje äldre förtjänar ett bra liv. Det kan jag påverka. Ett bra liv för den äldre består av att man lyssnar på hen, ger hen god näring, motion, trevliga saker att göra, tillräckligt med sömn och god vårdbalans beträffande sjukdomarna. I egenskap av geronom har jag förmåga att koncentrera vårdhemmets verksamhet till de här viktiga sakerna i livet. Jag leder och handleder personalen i att agera så att dessa aspekter förverkligas och att varje dag ger glädje för de boende och meningsfullhet i vårdarbetet. Dagarna fylls med gymnastikstunder, att lyssna på och genomföra klienternas önskemål och god mat. Jag har skyldighet att se till så att verksamheten är klientorienterad.

Jag har varit med och startat upp två nya vårdhem. Det är alltid en stor satsning, som kräver kunskap om tjänster för äldre, rekrytering och introduktion av ny personal, myndighetssamarbete, ansökan om tillstånd, tryggande av fastighetens säkerhet, skaffa boende och upprätta avtal. 

Den första dagen utan boende är alltid spännande – kommer teamet igång smidigt och hittar man en bra gemenskapskänsla? Får man huset fullt av boende? När den första boende kommer till huset, är det en festlig stund! Varm och väntad. Nu, efter två år, är båda husen fulla av boende och personalen trivs så bra att många vill komma och arbeta hos oss. 

Jag har kunskap om sjukdomar som äldre har och jag har upplevt framgångar i egenskap av expert på äldres välbefinnande, till exempel i behandlingen av sjukdomar i samarbete med läkare. Jag har medverkat bland annat i bedömningen av Parkinson och andra neurologiska sjukdomar samt vården av och vårdbalansen beträffande minnessjukdomar. Jag vet hur viktigt det är med god och rätt näring för äldre. Dessutom är det bra att veta vilken effekt läkemedel har. Jag vill känna de boende och deras funktionsförmågor. Först då kan jag agera rätt, leda och organisera.

Jag har ett stort hjärta, jag är empatisk och jag vill människors bästa. Det är lätt att närma sig mig och jag bryr mig om alla. Jag leder mitt team jämlikt. De boendes och personalens välbefinnande är det viktigaste målet i mitt arbete. Jag har utfört grundläggande vårdarbete i nästan alla roller och jag vet vilket arbete som utförs i vårdhem. Jag känner till arbetets risker och jag kan förebygga dem. För att kunna organisera arbetet rätt är det av yttersta vikt att känna till skötarens arbete. Man måste våga ta tag i saker och ingripa vid behov. Jag har fått respons om att jag är en empatiskt energisk vårdhemschef. 

Jag vill hjälpa människor att förebygga, underhålla och utveckla sin egen hälsa jämlikt. Yrkesfolket i  branschen är tusenkonstnärer och branschen utvecklas hela tiden, vilket gör arbetet intressant och betydelsefullt. Som enklast kan min närvaro rädda en annan persons dag.

Jag är ännu i början av min karriär, men den mest oförglömliga framgången är att hjälpa patienter som har tandläkarskräck. När en rädd patient kommer för vård och möter sin egen rädsla tillsammans med oss. Det är härligt att se när vårdrelationen byggs upp och den rädda patientens blir mer avslappnad i led med besöken.

Jag bemöter varje patient som individ. Jag är passionerad om mitt arbete och det syns i att jag vill lära mig nytt och utveckla mig. Jag anser att alla har rätt till god hälsa och jag vill vara med och möjliggöra det.

Jag har stor vilja att hjälpa människor och att arbeta med dem. Den här branschen ger hela tiden möjligheter till att lära sig nytt och vidareutveckla den egna kompetensen.

Det har varit många framgångar! Men jag minns särskilt en ung kvinna, som kom till min mottagning för smärtkonsultation hos en fotterapeut. Efter smärtkonsultationen konstaterade kvinnan att hennes fötter nu är räddade. En annan härlig framgång gällde undvikande av amputation. Amputation kan undvikas genom god sårvård och lindring. Även hemlösas genuina tack för empatiskt bemötande och vård av deras fötter lever kvar i minnet. Jag upplever framgångar i mitt arbete varje vecka.

Jag är empatisk och jag tar hänsyn till människor. Jag tänker kreativt och utanför boxen. Jag är skicklig med mina händer och bra på att kommunicera. Jag utvecklar nya verksamhetssätt och vill hela tiden lära mig nytt. Jag blir varm om hjärtat i synnerhet av positiv respons från patienter och arbetsgemenskapen.

Kärnan i arbetet utgörs av mötena med patienterna och de stunder då jag kan underlätta deras psykiska belastning. Hur vi bemöter patienterna i vardagen betyder mycket för dem. Ord har stor betydelse. Människor kommer länge ihåg vad man säger till dem i svåra stunder.

På avdelningen vårdas kvinnor i alla åldrar i olika livssituationer, såsom kvinnor som upplevt missfall, kvinnor som kommer för att göra abort och cancerpatienter. Människors reaktioner varierar mycket: en del vill diskutera, andra hanterar saker genom humor och för vissa räcker det med tyst närvaro. I mitt arbete försöker jag tolka vad patienten behöver i den stunden och hur jag med min egen närvaro kan svara på det. Man kan alltid även fråga direkt vad patienten önskar och gå vidare därifrån. 

Möten med cancerpatienter är något som man minns.En del patienter är först i början av behandlingarna, andra har redan tidigare gått igenom åtgärder. Cancerdiagnoser medför ofta tankar på döden, ordet cancer har ett starkt eko. I situationer som dessa strävar jag efter att tro på behandlingarna och på att framtiden ännu ligger framför oss. Cancervården har utvecklats mycket och som bäst kan man bli frisk från cancern.

Jag minns även stunder där familjer har förlorat ett länge efterlängtat barn. När barnet har fötts har vi på avdelningen ibland hållit välsignelseceremonier och nöddop. En del familjer har med sig små kläder eller mjukisdjur, som vi lägger med den lilla på hens sista resa. 

Jag anser att det viktigaste är att sträva efter att erbjuda patienten ett tryggt rum, där känslor är tillåtna och får visas.

Jag har velat studera inom vårdbranschen ända sedan gymnasieåldern. Från början funderade jag på om jag vill bli barnmorska eller om jag ville arbeta på mödravårdscentralen, men det slutade med att jag studerade till laboratorieskötare. Jag har njutit av varje stund! Provtagning känns som en specialförmåga. Jag njuter av att mitt arbete på ett sätt är handarbete. Dessutom tycker jag om jourarbete, där jag ställs inför många slags situationer och är en viktig del av patienternas vård och diagnostisering.

Den mest oförglömliga saken som jag lyckats med i arbetet är den gången då jag hamnade att utföra analysatorns reparationsåtgärder själv, så att servicepersonen vägledde mig via telefon om vad som måste göras och i vilket skede. Vi lyckades lösa problemet! Detta gav mig mer säkerhet att lösa små problem självständigt. 

Jag har via arbetet lärt mig mycket och utvecklats till en säker provtagare. Andra arbetstagare ber mig ofta att hjälpa till med provtagningar. Jag bryr mig genuint om hur jag bemöter patienterna och jag tar hänsyn till deras eventuella rädslor och tidigare dåliga erfarenheter, så att de kan känna sig trygga i situationen.

Dagarna och arbetsskiften är alltid helt olika. Barn är genuina och för med sig glädje. Av dem får man genuin och direkt respons. Jag samarbetar intensivt med olika experter. Även samarbetet med familjerna är en viktig del av mitt arbete. Det känns naturligt och enkelt för mig. Arbetet är krävande, men också belönande.

De är så många! Jag inledde min karriär på sjukhussidan, där jag arbetare i mer än 12 år på intensivvårds-, långtids- och infektionsavdelningar för barn och unga. Där fick jag med mig värdefull information och värdefulla kunskaper om behandling och läkemedelsbehandling av sjuka barn, vilket jag har kunnat dra nytta av inom småbarnspedagogiken. 

Utöver detta är det alltid en fin upplevelse när jag får barnens och vårdnadshavarnas förtroende. En av de mest oförglömliga stunderna var när jag fick inbjudan till ett barns födelsedag. Modern hade gett barnet tillåtelse att bjuda in några daghemsvänner, men den enda som hen ville ha med sig var jag. En gång frågade ett barn om jag kunde vara hens reservmormor, då hen hörde att jag hade blivit mormor till en liten pojkbebis.

En annan situation som stannat kvar hos mig är då ett barn inte ville smörja in sig, även om smörjningen var nödvändig på grund av eksem. Jag lyckades komma överens med hen och hen sade att smörjningen lyckas endast om Tarja alltid är på jobbet när hen är där för behandling.

När man kommer ihåg tre viktiga saker – goddag/godmorgon, tack och förlåt. Jag är humoristisk, tålmodig och full av idéer. Jag kan fatta också snabba beslut. Jag är medveten om att jag inte är fullkomlig och jag vill lära mig nytt och utvecklas. Jag respekterar barn och deras vårdnadshavare. Jag kastar mig in i mitt arbete och hjälper mina arbetskamrater. Jag ger inte upp ens i svåra situationer, utan jag fortsätter försöka.

Vårdbranschen är min grej. Som ung ville jag inte ens söka mig till utbildningar inom andra branscher. Jag är av naturen empatisk, men jag har också en viss auktoritet och kan alltid vid behov kanalisera mitt yrkesmässiga jag.

Det är svårt att välja ut ett enskilt lyckande, eftersom de är så många! En betydelsefull stund var då jag lyckades vinna förtroendet av en minnessjuk manlig patient som hade betett sig våldsamt. En annan oförglömlig framgång är förknippad med hemvård på distans, där jag fick vara med och utveckla en ny vårdform och presentera mitt arbete till och med i en brittisk dagstidning.

Inom hemvård på distans har betydelsefulla stunder även varit stunder, där en till en början misstänksam klient har trots motstånd accepterat distanstjänsten. Och har i slutändan under inga som helst omständigheter velat ge upp den!

Jag är empatisk, lätt att närma sig, vänlig, jag har nära till leende, jag är saklig och yrkeskunnig. Jag har även studerat utbildningen för minnesskötare, eftersom majoriteten av mina klienter lider av minnessjukdomar. 

Jag vill arbeta med sådant där jag får utnyttja min kompetens och mina styrkor. Inom mentalvårdsarbete kan jag arbeta som mig själv och det stöder även klienten i att blomstra som sin egen person. 

En oförglömlig stund var då vi gjorde en konsertresa med klienter, då en boende fick höra sin favoritartist live. Efter konserten fick vi träffa artisten och tog ett gruppfoto. Fotot har varit uppsatt på väggen i sällskapsrummet i vår enhet och vi har återkommit till det många gånger för att minnas denna fina stund. 

Jag är världens bästa på det jag gör, eftersom jag tycker om mitt arbete. Jag vet att jag gör ett viktigt arbete och glädjen över det förmedlas även till de boende.

Jag upplever mitt arbete betydelsefullt och givande – jag har mitt drömarbete. Mina klienters smärttillstånd förhindrar dem ofta från att göra saker som är viktiga för dem, såsom att träna. Smärtorna kan störa vardagen och göra det svårt att somna. Mitt arbete är givande i synnerhet då mina klienter berättar att de har kunnat återgå till sin hobby eller att det för första gången på länge har sovit gott en natt.

Också de stunder är givande då en klient kommer till insikt om något nytt i sin kropps funktion och får inspiration att ta ännu bättre hand om sin hälsa. En av de bästa responserna fick jag av en dansare, som sade: ”Efter den osteopatiska behandlingen har jag mer utrymme i min kropp.”

En klients flera år långa käksmärtor försvann efter första behandlingen och hen kunde återigen sova ordentligt. Jag kombinerade manuell osteopatisk behandling och torrnålning (dry needling) i behandlingen. Det kändes fantastiskt att klientens mående blev bättre så snabbt, då lindring av kroniska smärtor vanligen kräver mer tid och flera behandlingar.

En annan oförglömlig framgång förknippar jag med en amerikansk fotbollsspelare, som två gånger genomlidit brusten hälsena. Efter min behandling kunde hen ännu återgå till spelfältet och spela en obruten säsong. Syftet med min behandling var att minimera adhesiv ärrvävnad i hälsenan, återställa rörligheten, styrkan och förbättra kroppskontrollen. I rehabiliteringen kombinerade jag osteopatisk behandling, torrnålning (dry needling), kinesiotejpning och ledd träning. De finaste var att se idrottarens framgångsrika återgång till sporten.

Jag är kunnig i mitt arbete, men jag inbillar mig inte att jag är världens bästa, då det alltid finns nytt att lära sig. På mottagningen är jag en människa för människan. När det uppstår ett förtroende med patienten, blir också vårdresultatet vanligen bra.

Jag strävar efter att vara närvarande och lyssna. Jag vill förstå min klients berättelse och plocka ut de saker som är betydelsefulla för hen. Beröring är en viktig del av behandlingen – klienten ska kunna slappna av och lita på mina händer. Som bäst är osteopatisk beröring samtidigt milt och tillräckligt fast.

Det vore fint om osteopaternas förmåga att behandla människor individuellt skulle uppskattas i större utsträckning. 

Jag tycker om mångsidigheten i mitt arbete och om att jag får möta olika människor. Mitt arbete är betydelsefullt och i det får jag möjlighet att hjälpa patienter.

Med en barnpatient i en PET-TT-undersökning, då patienten kom färdigt kanylerad från avdelningen till oss och jag började förbereda hen inför undersökningen. Jag testade kanylen och upptäckte att den inte var i venen, eftersom patienten upplevde smärta då jag koppla in koksalt via kanylen. Vi hade bråttom den dagen, så jag hann inte själv lägga om kanylen. Jag skickade tillbaka patienten till avdelningen för byte av kanyl. Jag ringde även till avdelningen och bad att bli informerad när patienten fått en fungerande kanyl. När jag fick meddelandet, gick jag till avdelningen med radiofarmaka för att ge dosen. 

Jag testade kanylen på nytt och upptäckte att den fortfarande inte fungerade. Detta krävde att jag hämtade ny radiofarmaka och ännu ett kanylbyte. Slutligen, tredje gången gillt, fungerade kanylen och jag kunde ge patienten radiofarmakan. Samtidigt lugnade jag hen genom att prata om hens intressen. Jag lugnade även patientens föräldrar, då de var oroliga. 

I situationen fanns även en internationell utbytesstudent med, som följde med hela processen och jag förklarade varje skede för hen. Slutligen var patienten och föräldrarna mycket glada, då vi lyckades genomföra undersökningen. 

Jag utför mitt arbete omsorgsfullt och jag lämnar inget halvgjort. Jag är sympatisk mot patienterna och mina kollegor och jag försöker kämpa på alla, även om det uppstår misslyckanden. I mitt arbete tar jag hänsyn till de studerande, så att vi kan utbilda fler yrkesutbildade till vårt krävande arbete. Man lär sig av misstag och alla är tillåtna att göra dem.

Social- och hälsovårdsbranschen ligger mig varmt om hjärtat, eftersom jag får hjälpa människor och stödja deras välbefinnande. Det är viktigt för mig att jag bemöter varje person som individ och jag uppmärksammar deras behov heltäckande. Jag motiveras av att se hur mitt arbete har en positiv inverkan på människors liv och vardag. Jag uppskattar även möjligheten att arbeta i en kompetent och omtänksam arbetsgemenskap, där samarbete och yrkesmässig tillväxt är viktiga.

Jag arbetar på intensivvårdsavdelningen för barn. De mest oförglömliga framgångarna är förknippade med stunder då barnet återhämtar sig från en allvarlig sjukdom eller olycka, och familjen kan återvända till sin normala vardag. 

Jag minns särskilt en situation där vi vårdade ett svårt sjukt barn, vars tillfrisknande krävde intensivt branschöverskridande samarbete och långvarig behandling. Alla i vårt team gjorde sitt bästa. Varje litet framsteg gav hopp till både familjen och vårdpersonalen. Slutligen tillfrisknade barnet och familjen kunde fortsätta sin vanliga vardag. 

Särskilt rörande var den stunden då familjen senare återvände för att tacka oss. De berättade hur avgörande vårt arbete hade varit med tanke på deras liv. 

Via stunder som dessa förstår man hur viktigt och betydelsefullt arbetet är inom den här branschen – inte bara barnets tillfrisknande, utan även att stödja familjen och hålla hoppet levande. Erfarenheter som dessa stärker min motivation och påminner mig om arbetets betydelsefullhet.

Jag bemöter familjerna med förtroende och erbjuder dem psykiskt stöd. Alla känslor är tillåtna – även mina som skötare. Det är viktigt att familjerna ser att yrkespersoner genuint bryr sig och är med i familjernas oro, utan att dölja känslor. Kombinationen av yrkeskompetens och mänsklighet skapar förtroende och hjälper familjerna att känna sig värdefulla och stöttade.

Kundarbetet, i synnerhet tillsammans med äldre, ä oerhört givande och tillfredsställande. Det är en ära att vara till stöd och hjälp för de mest utsatta i samhället.

Äldre förtjänar att bli väl behandlade och få möjlighet att vara aktiva aktörer i sina egna liv. Uppgiften för oss yrkeskunniga är att stödja dem i deras delaktighet och i att vara sina egna livs experter. På det här sättet kan de leva ett bra liv av hög kvalitet, även om deras självständiga funktionsförmåga skulle försämras betydligt. Att respektera kundernas självbestämmanderätt och stödja dem i deras val kräver närvaro och empati. Detta är ett privilegium och en ära för oss som arbetar inom social- och hälsovårdsservicen!

Till exempel när man lyckas återförena ett äldre kundpar efter en lång period isär. Eller när man lyckas få slut på långvarig illabehandling av kunden, starta nödvändiga processer och när man får ordning på och trygghet i personens liv. Jag upplever att jag lyckas även i samarbetet med anhöriga till exempel i situationer, där både de anhörigas och kundens resurser är helt slut, men att vi tillsammans får ordning på situationen. På det här sättet har man på nytt lyckats fokusera på det väsentliga: närvaro med anhöriga och glädje över livet.

Upplevelser av att lyckas tillsammans med minnessjuka framkommer på andra sätt. De kan kanske inte sätta ord på sin tacksamhet, men till exempel beröring, miner eller gester kan tolkas som tacksamhet och nöjdhet. 

Jag utför mitt arbete med hjärtat, kundens bästa kommer alltid först. Jag strävar efter att bemöta varje person med respekt och individuellt, oberoende av om det är fråga om en kund, anhörig eller kollega. Som geronom upplever jag att jag är yrkesmässigt stark i äldrearbetet. Jag är stolt över min omfattande expertis. Sådan expertis inom den åldrande befolkningen är en rikedom, som man ska vara stolt över. Jag strävar alltid efter att främja och stödja äldres egen röst, aktivitet, delaktighet, självbestämmanderätt och likabehandling. Jag utför mitt arbete fullständigt med hjärta, ödmjukhet och med värdighet, med respekt för och omsorg om mitt yrke och vår bransch.

Jag arbetar med förebyggande barnskyddsarbete vid Barn-SIB i Helsingfors. Mitt arbete är viktigt med tanke på familjernas välfärd. Arbetet består av att gå sida vid sida, starkt förtroende och att hjälpa familjerna heltäckande. Idag arbetar jag med mitt drömarbete.

Jag har haft många fantastiska stunder och möten under min karriär, men en av dem från mitt nuvarande arbete minns jag särskilt.

Ett barn i en viss familj var i början av arbetet mycket slutet och kommunicerade genom att gnälla. Under årens lopp har hen utvecklats till ett öppet barn, som kan kommunicera genom tal. Den långa kundrelationen, förtroende och i synnerhet det hundassisterade arbetet har varit viktiga. Under arbetet fick barnet vara hundens ledare före alla andra barn, vilket ökade hens säkerhet och stolthet över sin förmåga. Det var riktigt fint! I sina drömmars familjebild ville hen ofta ha med hundarna. Det var en stor stund för mig. Det blyga och slutna barnet blommade ut till ett självsäkert barn.

Jag har studerat hundassisterat arbete inom social- och hälsovårdsområdet och jag är även neuropsykiatrisk tränare. Kombinationen av dessa två har varit en långvarig dröm för mig och jag har fått förverkliga den.

Jag är genuint mig själv och arbetar starkt med personlighet. Jag har fått positiv respons om min förmåga att närma mig människor i utsatta livssituationer på ett mänskligt sätt och på samma nivå med dem.

Jag vill hjälpa människor och främja deras hälsa. Det bästa med mitt arbete är att jag dagligen får träffa nya, olika människor och hjälpa dem att bättre ta hand om sin hälsa. Det är särskilt givande att lyckas i vården av patienter som är rädda. Rädsla och nervositet är beklagligt vanligt inom munhälsovården och jag vill förändra den situationen till det bättre. 

Munnen är en verkligen viktig del av hälsan och egentligen börjar människans hela välbefinnande i munnen. Som munhygienist får jag arbeta vid källan till hälsan. Det gör mitt arbete betydelsefullt och inspirerande.

I mitt arbete är det oerhört givande när jag får rädda patienter att regelbundet gå på förebyggande behandlingar trots kraftig rädsla. Till exempel kom en nervös ung kvinna nyligen till min mottagning och hon började gråta genast då hon kom in i behandlingsrummet. Redan innan hon kom till mottagningen berättade hon för mig om sin kraftiga rädsla och skammen för sin mun. På mottagningen framkom det att hon dessutom har en utmanande livssituation, varför hon inte hade sovit alls föregående natt. Jag bokstavligen kände hennes smärta, så vi grät tillsammans, kramades och kom överens om att vi ska försöka med behandlingen på nytt när situationen hade lugnat ned sig. 

Nästa gång var hon som en annan människa, energisk och glad, trots sin rädsla. Hon visste att hon kunde lita på mig. Hon berättade att hon är mig evigt tacksam för vårt möte, eftersom hon blev genuint bemött som människa och inte bara som en åtgärd.

Vårt arbete är ett millimeterexakt handarbete och det passar mig. Därtill ansvarar jag för den dagliga verksamheten vid vårdinrättningen, med andra ord ordnar jag saker och ting. Jag är mycket organiserad och noggrann, vilket innebär att munhygienistens arbete passar mig riktigt väl, eftersom detta, om något, är millimeterexakt handarbete. Positiv respons från mina klienter talar om för mig att jag har lyckats göra saker rätt. Det är vad som motiverar mig mest i mitt arbete. Jag vill alltid utmana mig själv, jag vill inte ta den enklaste vägen. Ambitionen för mig framåt i att utveckla mig själv, till exempel genom regelbundna fortbildningar.

Främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar har alltid varit de viktigaste och mest värdefulla uppgifterna för mig. Jag älskar att arbeta med unga, i synnerhet ligger mentalvårdsfrågor mig varmt om hjärtat. Vid sidan av mitt arbete som skolhälsovårdare, arbetar jag intermittent som sjukskötare inom akutpsykiatrin, där jag arbetar på olika slutna avdelningar. På det här sättet kan jag kombinera två för mig viktiga specialområden i väldigt olika miljöer. Från mitt arbete inom psykiatrin får jag fint material till att arbeta med studerande.

Som nyutexaminerad arbetade jag inom skolhälsovården, där det fanns barn som kom från också svåra förhållanden. Jag lyckades var en trygg vuxen för barnen som var lätt att närma sig. Jag var inte rädd för att ta tag i saker eller prata om svåra ämnen. Jag lärde mig snabbt att arbeta branschöverskridande och jag värdesätter alla yrkespersoner som arbetar omkring mig jämlikt. 

Jag är världens bästa på det jag gör, eftersom jag är genuint närvarande och lyssnar på de unga. Hälsofrågor är ett andrum för mig och jag förstår betydelsen av balans mellan den psykiska och fysiska hälsan för människans välbefinnande. Jag upplever att unga vågar modigt prata med mig. På min fritid tävlingsidrottar jag, vilket också är till hjälp i mitt arbete. Jag är en bra förebild och jag arbetar för ungas väl med stort hjärta.