Tillämpning av beredskapslagen kräver nödvändighet, det vill säga ett läge där alla andra medel använts. I förhållande till vårdpersonalen skedde inte detta på våren. Det gjordes inte ens försök till att locka vårdare till nödvändiga uppgifter genom avtal om bättre arbetsvillkor och tilläggsersättningar, utan man tillämpade direkt tvång genom beredskapslagen. Läget ser nu lika illa ut.
Företag har i stor omfattning getts coronastöd. Också kommunerna har tilldelats rekordstora tillägg till statsandelarna för att ersätta coronarelaterade kostnader. Vad lovar statsmakten vårdarna? Att deras grundläggande rättigheter igen ska begränsas. Enligt Millariikka Rytkönen, ordförande för Tehy, kan detta inte ens handla om pengar. Kommunerna har redan tilldelats ordentligt med tilläggsfinansiering och staten har lovat att också i fortsättningen ersätta kostnader som uppkommer på grund av coronan.
– Jag ser det tyvärr som ett fall av inställningen ”varför slösa på morötter när man kan ta fram piskan?”. Detta tycks vara coronaspelets anda i Finland när det kommer till hur vårdarna bemöts. Beredskapslagen är ett alltför praktiskt verktyg för att binda vårdarna med tvång. Det är enkelt att undvika att nämna pengar om medlet tvingar, fortsätter Rytkönen.
Hon funderar på hur det kan kännas för vårdarna som får höra att staten planerar att igen ta till tvångsåtgärder mot dem. Alltså samma vårdare som redan under våren äventyrade sin egen och sina anhörigas hälsa genom att sköta coronapatienter, till en början med bristfällig utrustning, såsom engångsregnrockar. De som belastades med långa skift och omfattande skyddsutrustning, gav avkall på sina semestrar och bands till sitt arbete utan de vanliga villkoren för uppsägning.
– Att döma av de meddelanden som våra medlemmar skickar är de förbannade, besvikna och ledsna. Vad är det för fel på Finland? Varför behandlas vi vårdare så här, när nästan alla andra europeiska länder belönar, uppriktigt uppskattar och bryr sig om sina vårdare?
Bristen på vårdare är inget nytt problem, utan något som varit välkänt långt innan coronan nådde oss.
– Beredskapslagen är under inga omständigheter avsedd att lösa den resursbrist som uppkommit under en lång tid. Men under våren användes den för det. Arbetsgivarna flyttade utan coronarelaterad grund på semestrar, beordrade tvångsöverarbete och förlängde uppsägningstiderna, berättar Else-Mai Kirvesniemi, Tehys intressebevakningschef.
– Tehy anförde då klagomål om missbruket till justitieombudsmannen, men behandlingen av ärendet pågår ännu. Om beredskapslagen nu tas i bruk på samma sätt som i våras äventyras vårdarnas rättsskydd igen, varnar Kirvesniemi.
Tehys fullmäktige behandlade saken i dag vid sitt ordinarie möte, som hölls på distans, och många allvarliga frågor kom upp. Tehys beslutsfattare företräder landets vårdpersonal i vid omfattning och vill ha svar på varför Finland inte vill använda pengar på de vårdare som i praktiken ansvarar för skötseln av coronan och varför de igen ska tvingas till arbete.
Mer information:
Tehys intressebevakningsdirektör Else-Mai Kirvesniemi, tfn 050 346 0847