Tehy kräver att arbetsgivare förebygger våld effektivare.
69 % av respondenterna rapporterade att de hade upplevt hot om våld eller blivit utsatta för fysiskt våld i arbetet under sin karriär. Så många som 84 % av respondenterna under 35 år hade upplevt våld eller hot om det.
– Jag visste att jag kunde förvänta mig att resultaten skulle visa förekomsten av våld i branschen, men jag blev chockerad. Ett så stort antal våldskonfrontationer i ett arbete där man hjälper andra är orimligt. Ingen ska bli utsatt för detta på arbetet, men särskilt det våld som unga vårdare upplever gör att man stannar upp. Inte minst för att branschens framtid beror på dem, säger Millariikka Rytkönen, ordförande för Tehy.
I specialsjukvården upplevdes handlingar eller hot om fysiskt våld mest på uppföljnings-avdelningen (92 %), inom psykiatrin (88 %), akutvården (80 %), på intensivvårds- och bäddavdelningsavdelningarna (76 %) samt i jour och rehabilitering (74 %).Våld eller hot om våld förekom i ganska stor utsträckning på alla avdelningar, och till exempel svarade 55 % av de som arbetar på förlossningsavdelningar att de hade utsatts för eller hotats med våld under sin karriär.
I den grundläggande vården och socialtjänsterna var det vanligast att uppleva våldssituationer eller hot om dem på bäddavdelningar (91 %), i serviceboenden (87 %) och åldringshem eller motsvarande (86 %). Men också 54 % av respondenterna som arbetar inom småbarns-pedagogiken och 46 % av de som arbetar på rådgivningar rapporterade att de upplevt våldshandlingar och hot om våld.
Enkäten undersökte förekomsten av våld, men också hur det uttrycker sig. Tre av fyra respondenter (73 %) säger att de har blivit slagna på arbetet. 59 % hade blivit sparkade och 56 % hade blivit spottade på. 44 % av respondenterna hade fått saker kastade på dem och 32 % blivit knuffade. 24 % av respondenterna hade fått dödshot på arbetet, dvs. livet var hotat i arbetsuppgifterna för en fjärdedel. Respondenterna hade också hotats konkret med ett stickvapen (9 %) eller ett skjutvapen (3 %). Dessutom har det skrapats, kvävts och bitits.
– Slag, sparkande, spottande, skrapande, strypningar. En av fyra har fått dödshot. Och detta händer i ett arbete vars huvudsyfte är att hjälpa och läka. Man blir mållös. Rätten att utföra sitt arbete tryggt och utan rädsla är en nödvändig lägsta utgångspunkt för anständiga, godtagbara arbetsförhållanden. Det finns alldeles tillräckligt med andra problem med branschens attraktivitet och faktorer som är bortstötande, konstaterar Rytkönen.
De som var skyldiga till de fysiska våldshandlingarna eller hoten var oftast klienterna eller patienterna. I enkäten rapporterade 96 % att gärningsmännen var klienterna eller patienterna och 22 % följeslagare eller anhöriga.
71 % av respondenterna hade upplevt psykiskt våld på arbetet under sin karriär. Psykiskt våld upplevdes mest på grund av klienter eller patienter (75 %), men också i ganska hög grad av på grund av andra arbetstagare eller kollegor (42 %) samt av följeslagare och anhöriga (39 %). 34 % av respondenterna rapporterade att det var chefen eller ledningen som stod bakom det psykiska våldet.
Upplevelserna av psykiskt våld riktade sig också mer till respondenter under 35 år.
– Upplevelser av psykiskt våld lyfter också fram interna problem i arbetsgemenskapen och problem i ledningen, då psykiskt våld också tydligt upplevs på grund av andra arbetstagare, chefer och ledningen. Detta är också ett chockerande resultat som kräver omedelbara korrigerande åtgärder och förebyggande i arbetsgemenskaperna.
De vanligaste formerna av psykiskt våld var hotfullt eller aggressivt beteende hos klienten, patienten eller deras anhöriga (76 %). Den näst vanligaste uttrycksformen var obefogad kritik eller falska anklagelser, vilket rapporterades av 57 % av respondenterna. 53 % av respondenterna rapporterade förringande och ogiltigförklaring av kompetens, och 51 % av respondenterna hade tagit emot skrik, förolämpningar och skäll. Dessutom beskrevs t.ex. uteslutande av information och uteslutning från den sociala arbetsgemenskapen, samt tilldelning av dåliga arbetsskift eller onödiga arbetsuppgifter.
Enkäten kartlade också följderna av våldssituationerna och uppföljningen. En fjärdedel har inte alls berättat om händelsen. 75 % av respondenterna hade rapporterat våldssituationen till sin chef, 27 % till personalrepresentanten och 22 % till företagshälsovården.
Genom en öppen fråga kartlades skälen till varför en fjärdedel av respondenterna inte hade rapporterat att de utsatts för våld. Den största anledningen till att inte rapportera våldet var konstaterandet att situationerna är en normal del av arbetet (35 %). Som följande skäl rapporterades att det inte fanns något behov av att rapportera (15 %), rädslan för att situationen skulle försämras och konsekvenserna (14 %) och det faktum att rapportering inte ansågs leda till någonting (12 %).
Enkäten undersökte också åtgärderna till följd av rapporten om en våldssituation. 43 % av respondenterna sa att de hade en diskussion med sin chef och 28 % sa att man hade ordnat en diskussion om frågan i arbetsgemenskapen. Så många som 39 % av respondenterna som hade rapporterat om en våldssituation sa att inga uppföljningsåtgärder vidtogs.
– Det är mycket dåliga nyheter att en fjärdedel av de som har utsatts för våld inte berättar för någon om saken. Men ett minst lika stort problem är att nästan 40 % av respondenterna upplever att rapporteringen inte har fått någon uppföljning, säger Rytkönen.
Tehy kräver effektivare förebyggande från arbetsgivare för att farliga situationer inte ska uppstå. Enligt arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren kartlägga de faror som utgör en hälsorisk på arbetet och eliminera eventuella faror från arbetsmiljön och handleda personalen om hur de ska agera i våldssituationer. Det finns uppenbarligen utrymme för förbättringar här.
Men om arbetstagaren utsätts för våld trots förebyggande åtgärder, ska arbetsgivaren agera snabbt och aktivt för att reda ut våldssituationerna och hjälpa arbetstagaren. Dessutom ska arbetsgivaren hjälpa arbetstagarna, erbjuda arbetstagaren kostnadsfri krishjälp och vidta omedelbara åtgärder för att förhindra att våldet fortsätter eller återkommer. Även här finns det enligt enkäten stora brister.
– Till exempel ska arbetsgivaren lämna in en brottsanmälan efter att en våldssituation inträffat. Det bidrar avsevärt till att minska arbetstagarens psykiska belastning.
Enligt Rytkönen visar resultaten också den allmänna samhälleliga situationen – ökande diskriminering och ojämlikhet, samt missbruk och problem med den psykiska hälsan. Allt återspeglas direkt i arbeten inom social- och hälsovårdsbranschen.
– Våld ska inte på något sätt godkännas eller normaliseras som ett vardagligt fenomen i vårdarbetet. Det ska vara nolltolerans för våld på arbetsplatsen. Den politiska beslutsfattaren måste också agera, betonar Rytkönen.
Tehy har lagt fram ett landsomfattande arbetssäkerhetsprojekt för social- och hälsovårdsbranschen till regeringen, i nära samarbete med social- och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet och justitieministeriet. Syftet är att kartlägga våldssituationen inom social- och hälsovårdsbranschen och skapa en verksamhetsmodell för branschen, som kan användas för att konkret förebygga våldssituationer.
Mer information:
https://www.tehy.fi/sv/ta-kontakt/till-medier
Bakgrundsinformation om enkäten:
På uppdrag av Tehy genomförde Aula Research en utvidgad enkät om våld som upplevs av social- och hälsovårdsbranschens och den pedagogiska branschens yrkesfolk, samt förekomsten av våld på fältet. Antalet respondenter var totalt 4 023 och enkäten genomfördes 22.2–31.3.2021.
Psykiskt våld avser förolämpning eller att göra en annan person rädd, till exempel verbalt. Psykiskt våld inkluderar också hotfullt kroppsspråk. Psykiskt våld inkluderar till exempel förtryck, kritik, hån, kontroll, uteslutning, att förstöra tillhörigheter, eller till exempel hot om självmord.
Fysiskt våld inkluderar till exempel att knuffa, slå, riva hår, strypa, sparka, slå, använda ett stickvapen eller ett skjutvapen.
En snabbguide för Tehys medlemmar som utsätts för våld i sitt arbete:
Rapportera omedelbart våldet till din arbetsgivare och försäkra dig om att en brottsanmälan görs om saken.
Om våldsdådet leder till fysisk eller psykisk skada, skaffa ett läkarintyg.
Om du behöver hjälp med den rättsliga processen, kontakta Tehys rådgivningstjänst, som hänvisar ärendet som brådskande till Tehys jurist.
Tehys straffrättsjurist hjälper till vid rättegången och gör ett skadeståndsanspråk.
Tjänsten är kostnadsfri för medlemmar.