Tehys hälsningar till budgetmanglingen: Bättre köpkraft, familjeledigheter måste förnyas

Enligt Social- och hälsovårdsbranschens fackorganisation Tehy måste utvecklingen av köpkraften nästa år tryggas med hjälp av både skattelättnader och löneförhöjningar. Av budgetmanglingen förväntas även drivkraft för att snabbt kunna inleda familjeledighetsreformen. – Höjningen av premier för arbetslöshets- och pensionsförsäkringar som fastställts i avtalet om konkurrenskraft innebär högre skatter för löntagare nästa år. Detta måste kompenseras med en inkomstskattelättnad på kanske 200–300 miljoner euro som måste riktas till personer med små eller medelstora inkomster, säger Tehys ordförande Rauno Vesivalo till budgetmanglingen. Vidare delar Tehy åsikten som yttrats av STTK tidigare på veckan om att kommunerna bör kompenseras fullt för de kostnader lättnaderna medför. Det har under en lång tidsperiod gjorts flera måttliga löneuppgörelser och även försämringar, allt för att stärka ekonomin och förbättra konkurrenskraften. Inför den kommande förbundsrundan befinner vi oss i en situation där de ekonomiska utsikterna efter en lång mörkare period äntligen ser bättre ut och situationen med tillväxten och utvecklingen av sysselsättningen är bättre än väntat. – Förutom skattelättnader är även löneförhöjningar klart nödvändiga för att kunna förbättra köpkraften, säger Vesivalo. Tehy skyndar på familjeledighetsreformen och önskar att ärendet ska framskrida i budgetmanglingen. I Finland använder män under 10 procent av familjeledighetsdagarna medan den motsvarande andelen pappor till exempel i Sverige är cirka en fjärdedel. Här har vi kört fast och det har inte skett någon framgång i jämnare utdelning av familjeledigheten. Vid halvtidsöversyn förkastades ärendet, men familjeledighetsreformen skull främja kvinnornas sysselsättning, förbättra deras ställning på arbetsmarknaden och öka pappornas engagemang i barnens vardag och familjelivet. Nu är det hög tid. Enligt Tehys enkät Työelämän tasa-arvon tulevaisuus (framtiden för jämställdhet i arbetslivet) i våras har särskilt unga män överraskande positiva uppfattningar om familjeledighet. Över hälften (58 procent) av män under 30 år utan barn anser att det åtminstone är sannolikt att de kunde använda familjeledigheter lika mycket som mamman, om det var ekonomiskt möjligt. Tehys observationer från SHM:s och UKM:s förvaltningsområden. För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde innehåller budgetförslaget en ökning på 112 miljoner euro för social- och hälsovårdstjänster. Av anslaget ska 100 miljoner euro användas för pilotförsök med valfrihet kring fördelningen av familjeledigheten. Hos Tehy ses det som positivt att det reserverats pengar för saken men anslagets tillräcklighet skapar skepsis. Tehy kritiserar det faktum att budgetförslaget inte innehåller anslag för rehabilitering och främjande av hälsan även om dessa betonas i budgetförslagets mål. Även tillsynen av hälsovården väcker frågor eftersom det har budgeterats mindre driftmedel till tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverket inom arbetarskydd. Avsikten är tydligen att spara in pengar då det inrättas en ny statlig tillstånds- och tillsynsmyndighet. Tehy varnar för att det genom vårdreformen snarare krävs mer resurser för tillsynen när serviceproduktionen och strukturerna ändras. Tehy tackar budgetförslagets upprättare för att det för första gången riktas finansiering till Hoitotyön tutkimussäätiö (Hotus). Summan som nu föreslagits är dock bara hälften av SHM:s ursprungliga förslag. Att trygga Hotus verksamhet är en viktig faktor i vårdreformen. I budgetförslaget för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde har anslagen för yrkesutbildningen ökats med fem procent sedan förra året. Detta är en välkommen nyhet visavi förra årets betydande nedskärningar. Genomförandet av den viktiga reformen inom yrkesutbildningen får nu finansiellt stöd. Mer medel anslås till utvecklingen av högskoleutbildningen och digitala inlärningsmiljöer. I utvecklingen av digitala inlärningsmiljöer anser Tehy att det är viktigt att beakta även utvecklingsbehoven för bedömningen av inlärningen. Finansieringen av universiteten och yrkeshögskolorna är i 2018 års budgetförslag på ungefär samma nivå som i dagsläget. Högskolornas strategiska finansiering ökas med cirka 16 procent. Det torde stödja även utvecklingen av den gemensamma forsknings- och undervisningsverksamheten mellan universiteten och yrkeshögskolorna. Anslagen för studiestöd minskas avsevärt eftersom stödet ändras till ett mer lånebaserat system (studielån) och bostadstillägget i fortsättningen omfattas av det allmänna bostadsbidraget. Minskningen av studiepenningen torde öka behovet bland yrkeshögskolestuderande inom social- och hälsovårdsbranschen att ansöka om studielån. Enligt Tehy är det lånebaserade stödsystemet utmanade för experter som utexamineras till social- och hälsovårdsbranschen, eftersom deras lönenivå inte är särskilt hög. Å andra sidan kommer staten att kompensera de studielånetagare som utexamineras inom utsatt tid. Mer information: Tehys ordförande Rauno Vesivalo, tfn 040 587 4346 Tehys intressebevakningschef Else-Mai Kirvesniemi, tfn 050 3460 847 Chefen för Tehys sektion samhällsrelationer och utveckling Kirsi Sillanpää, tfn 040 820 7848