På uppdrag av Tehy genomförde Aula Research i september en enkät som kartlade medborgarnas åsikter om vårdskulden till följd av coronapandemin, om social- och hälsovårdsreformen samt välfärdsområdesvalet.
Medborgarnas oro torde bli ännu större, eftersom endast 30 procent av respondenterna tror att det finns tillräckligt med arbetskraft i Finland för att arbeta bort vårdskulden. Dessutom är medborgarna bekymrade över vårdpersonalens välbefinnande: 51 procent uppgav att de är oroade över hälsovårdspersonalens välbefinnande.
Finländarna anser att det bästa sättet att hantera bristen på vårdare är att höja lönerna. 73 procent av respondenterna var av den åsikten. Det andra bästa sättet ansågs vara att förbättra arbetsförhållandena (62 procent) och det tredje sköterskemottagningar (50 procent). Av respondenterna är 82 procent helt eller delvis av samma åsikt om påståendet att social- och hälsovårdsbranschens samt det småbarnspedagogiska områdets dragningskraft och tillgången till personal inom dessa måste ökas genom löneförhöjningar.
Av enkäten framgick även att 65 procent av finländarna anser att en större andel av skatteintäkterna än i dag borde användas för social- och hälsovårdstjänster.
– Finländarna har en mycket god uppfattning om farorna med bristen på vårdare och om de viktigaste lösningarna. Det här är ett viktigt budskap även till beslutsfattarna och arbetsgivarna. Att höja lönerna och förbättra arbetsförhållandena är de viktigaste lösningarna, och de är brådskande, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.
Med hjälp av direktmottagningar till sjukskötare och fysioterapeuter kan man å andra sidan förbättra tillgången till tjänster. Och på så sätt ställvis jämna ut belastningen och lindra stressen.
– Till exempel belastningen på jourerna eller behovet av specialsjukvård kan delvis lindras om patienten får de tjänster, den hjälp eller den rehabilitering hen behöver på sköterske- och fysioterapeutmottagningarna.
Enligt Rytkönen erbjuder de också möjligheter till att utvecklas i arbetet, avancera i karriären och till mer lön för mer ansvar, vilket i sin tur ökar branschens dragningskraft.
Även medborgarna anser att det är bra att arbetsfördelningen utvecklas inom social- och hälsovårdsbranschen. Hela 81 procent förhåller sig mycket eller ganska positivt till att öka antalet direktmottagningar till vårdpersonal. Och 71 procent anser att mängden vårdare som har rätt att skriva ut läkemedel borde ökas.
Att rösta i välfärdsområdesvalet intresserar
Genom enkäten ville man även kartlägga medborgarnas uppfattningar om det kommande välfärdsområdesvalet, röstningsavsikterna samt kännedomen om social- och hälsovårdsreformen.
Det finns ännu en okunskap om välfärdsområdesvalet, eftersom 59 procent av respondenterna inte visste när valet ordnas. Även om tidpunkten för valet ännu är oklar, uppger dock 73 procent av respondenterna att de säkert eller sannolikt kommer att rösta i välfärdsområdesvalet. Av över 65-åringarna har hela 83 procent för avsikt att rösta.
– Enligt medborgarna har social- och hälsovårdstjänsterna ofta varit det viktigaste temat i både riksdagsvalet och kommunalvalet. Välfärdsområdesvalet är nu uttryckligen ett val om social- och hälsovården där det handlar om till och med livsviktiga tjänster för var och en av oss. Därför är intresset för att rösta som framgår av enkäten egentligen ingen överraskning. Jag hoppas verkligen att ivern också syns på valdagen, säger Rytkönen från Tehy.
Kännedomen om social- och hälsovårdsreformen har förblivit bristfällig bland medborgarna. Av Tehys respondenterna säger 65 procent att de känner till reformen endast ytligt.
På enkäten svarade 1037 arbetsföriga finnländare.
Mer information:
Tehys sektordirektör Kirsi Sillanpää, tfn 040 8207848