Positivt med reformen är ”bredare axlar” när det gäller att ordna service samt möjligheterna att minska hälsoskillnaderna och stävja kostnaderna. Det finns emellertid ännu många öppna frågor och orosmoment, såsom den fortfarande öppna modellen för valfrihet och dess effekter, den för strikta bolagiseringsskyldigheten samt hur integrationen ska förverkligas i praktiken.
Tidtabellen för denna livsviktiga reform är ytterst strikt. För att säkerställa en lyckad reform bör man framskrida successivt, bedöma effekterna och vidta nödvändiga korrigerande åtgärder.
Uppnås målen?
Det är svårt att bedöma huruvida målet om att minska hälsoskillnaderna uppnås eftersom beredningen kring valfriheten inte granskas samtidigt. Överföringen av organiseringsansvaret till de 18 landskapen torde jämna ut de skillnader i befolkningens hälsa och välbefinnande som eventuellt beror på att det finns många olika anordnande instanser av olika storlekar. Även i fråga om en likvärdig tillgång till tjänsterna kan situationen förbättras om man vid allokeringen av resurser beaktar det större behovet hos de sämst lottade.
Avgörande för hälsoskillnaderna är hur modellen för valfrihet kommer att bli. Tehy anser att det är viktigt att valfriheten och modellen med många producenter inte äventyrar patientsäkerheten och tillgången till vård för medborgare som behöver flera olika tjänster.
Det är möjligt att stävja ökningen av kostnaderna om integrationen av social- och hälsovårdstjänsterna lyckas optimalt för dem som behöver flera olika tjänster. Det kommer att kräva en god servicestyrning och fastställande av servicebehov samt en fungerande arbetsfördelning mellan olika yrkesgrupper. Även servicelöftets innehåll kommer att påverka stävjandet av kostnaderna. Även det hur snabbt till exempel digitala tjänster blir tillgängliga och datasystem kompatibla spelar en roll.
Enligt Tehy är det svårt att bedöma hurdana effekter valfriheten, bolagiseringen och modellen med många producenter kommer att ha på integrationen. Genomförandet kommer att kräva en stark styrningskompetens mellan staten och landskapen, mellan anordnarna och producenterna samt i klientgränssnittet. Integrationen av anordnande och finansiering håller på att bli verklighet. Däremot anser Tehy att integrationen med tanke på klienttjänster och datasystem åtminstone i det här skedet förblir halvfärdig och uppfyller till den delen inte de ursprungliga målen för reformen.
Personalens ställning ska tryggas och paragraferna om överlåtelse göras tydligare
Personalen spelar en avgörande roll för en lyckad reform. Därför ska personalens ställning och möjligheter att påverka tryggas. Samarbetet ska vara i ordning i alla skeden av beredningen och det ska finnas en tillräcklig personalrepresentation på alla nivåer. I en så här omfattande reform är behovet av samarbete också exceptionellt stort, vilket ska komma till uttryck även i hur personalrepresentanterna använder sin tid.
I samband med social- och hälsovårdsreformen flyttas historiskt mycket personal från kommunerna till landskapen, merparten utbildad vårdpersonal. Vid överföringen ska principerna för överlåtelse iakttas, precis som det har förslagits, men ifrågavarande punkt i lagpropositionen är oklar och det framgår inte vilka överföringar av personalen bestämmelsen gäller och under vilken tidsperiod.
Enligt Tehy är bolagiseringsskyldigheten i lagen om ordnande av social- och hälsovården onödigt strikt. Det är problematiskt att bolagiseringsskyldigheten enligt landskapslagen är betydligt mer begränsad än skyldigheten enligt lagen om ordnande, enligt vilken bolagiseringsskyldigheten även sträcker sig till de tjänster som omfattas av valfriheten. Inte heller Europeiska unionens bestämmelser om konkurrensneutralitet kräver en så omfattande bolagisering. Tehy betonar att verksamhet som finansieras med skattemedel ska omfattas av den offentliga kontrollen oavsett ägandeformen för organisationen som producerar tjänsterna.
Finansiering av pensioner ska tryggas i samband med reformen. Bolagiseringsskyldigheten kan leda till att till och med en stor mängd personal övergår från det offentliga pensionssystemet till privata pensionssystem. Detta skulle äventyra utbetalningen av offentliga pensioner och leda till ett tryck att höja skatterna. Denna risk kan kontrolleras med utjämnings- eller överföringsavgifter med hjälp av vilka ändringens effekt på de olika pensionssystemen jämnas ut.
Personalens resor till och från arbetet får inte bli orimligt längre på grund av reformen. Långa arbetsresor påverkar branschens attraktionskraft och sammanjämkningen av familj och arbete. Det kan bli svårare i synnerhet för kvinnor att arbeta och deras ställning på arbetsmarknaden kan försvagas om småbarnsmödrar stannar hemma lättare än tidigare.
Ledarskap i nyckelposition
I sitt utlåtande fäster Tehy särskild uppmärksamhet vid ledningen. Landskapsförvaltningen och administrationen av social- och hälsovårdstjänsterna ska ordnas så att de leds av experter med gedigen ledningskompetens. Organisationer som ansvarar för ordnandet och produktionen av social- och hälsovårdstjänster ska ledas av kompetenta chefer och även experterna vid dylika organisationer ska ha tillräckligt mycket sakkunskap om social- och hälsovården. Tehy kräver att det ska finnas utbildade chefer för ledning av vårdpersonalen på alla organisationsnivåer. Detta ska antecknas i motiveringarna till lagpropositionen.
Dessutom ska det finnas tillräckliga resurser för ledningen och chefsarbetet i de olika skedena av reformen. I synnerhet de närmaste cheferna har en väsentlig roll under den långa reformprocessen. Tehy anser att det är viktigt att man stödjer dem och möjliggör förändringsstyrning så att de kan stödja sin egen personal och tillämpa de nya verksamhetssätten i praktiken.
Reformen ska stärka basservicen inom social- och hälsovården samt rehabiliteringshelheten. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid främjande av hälsa, resurser och sporrar som allokeras till det samt vid strukturerna för främjande av hälsa. Uppgifterna att främja hälsa och välbefinnande ska fastställas tydligt mellan kommunerna och landskapen. Ansvaret för verksamheten ska ankomma på chefen för främjande av hälsa och välbefinnande. Skolhälsovården ska tydligt fastställas som en social- och hälsovårdstjänst som förblir hos landskapen.
Bristen på information om valfriheten försvårar bedömningen
Enligt Tehy är det svårt att bedöma helheten av de lagpropositioner som nu varit på remiss och deras effekter eftersom man ännu inte har tillräckligt mycket information om modellen för valfrihet.
Tehy förhåller sig försiktigt positivt till ökad valfrihet med vissa ramvillkor.
Kostnaderna eller hälsoskillnaderna får inte öka. Effekterna på personalen ska bedömas och branschens attraktionskraft tryggas även i fortsättningen.
Hälsovårdstjänster har annorlunda karaktär jämfört med övriga tjänster och en ökad efterfrågan på hälsovårdstjänster är inget meningsfullt samhälleligt mål.
I synnerhet ska man se till att man inte skrotar fungerande delar i det nuvarande servicesystemet. Valfriheten ska inte ytterligare utvidgas till den specialiserade sjukvården. Nu finns det risk för att konkurrens och valfrihet betonas för mycket i reformen, vilket i värsta fall kan äventyra ett viktigt mål, nämligen integrationen.
Främjande av hälsa och välbefinnande och stöd för funktionsförmågan i olika livsskeden förutsätter att man drar nytta av olika hälsovårdsexperters kompetens och förnyar arbetsfördelningen utifrån klienternas behov. Tehy anser att det är viktigt att de tjänster som till exempel barnmorskor, fysioterapeuter, munhygienister och sjukskötare erbjuder också kommer att omfattas av den direkta valfriheten. För närvarande är redan nästan hälften av mottagningsbesöken inom den öppna sjukvården besök på sjukvårdarmottagningar. Strukturerna för främjande av hälsa och välbefinnande ska vara tydliga i landskapen och kommunerna. Verksamheten ska ledas av en utbildad expert på främjande av hälsa.
Mer information:
Tehys ordförande Rauno Vesivalo, tfn 040 5874346
Tehys direktör Kirsi Sillanpää, tfn 040 8207848
Tehys utvecklingschef Kirsi Markkanen, tfn 040 5337086