På andra håll i världen har man belönat vårdarna som deltog i kampen mot coronaviruset. Engångsersättningar som betalats ut har varit bland annat 1 500 euro i Tyskland, 500 euro i Österrike och 1 000 euro i Nederländerna. I Sverige har man regionalt betalat ersättningar på upp till 2 000 euro och betydande extra ersättningar för övertid. I Frankrike höjdes vårdpersonalens löner med 183 euro/månad till följd av coronaepidemin.
Här hos oss har regeringen tigit ihjäl frågan efter Tehys och SuPer:s yrkande på våren.
- Finland är en skamfläck i Europa. Lönenivån för den finländska vårdpersonalen är annars också låg i internationell jämförelse, och nu lyser coronatillägget med sin frånvaro, kritiserar Rytkönen.
Nu hjälper det inte att förklara att det här ligger på kommunernas ansvar och är en arbetsmarknadsfråga.
- Visst är det också det, men framför allt är det en fråga om pengar som ligger på statsmaktens ansvar. I budgetmanglingen måste man hitta och öronmärka pengar för ett coronatillägg, precis som vårdarorganisationerna föreslog i sitt yrkande i våras.
En andra våg av coronaepidemin tar nu fart, och Rytkönen är rädd för hur vårdarna ska orka.
- Vi klarade våren, då vårdpersonalen i enlighet med beredskapslagen gjorde allt den kunde, med försvagade arbetsvillkor och utan separat ersättning.
Utöver belastningen som coronaepidemin orsakade framkom det dessutom under våren att arbetsgivarna tillämpade beredskapslagen på fel sätt, utan någon verklig grund som berodde på coronaviruset, vilket Tehy också har framfört klagomål om till justitieombudsmannen.
Det finns nödvändigtvis inte tillgång på vårdare i samma utsträckning för en pärs till i likhet med den under våren, och flykten från branschen har bara accelererat.
- Jag har kontinuerligt under våren och sommaren fått meddelanden från medlemmar som säger att de orkade ännu med vårens prövning, men nu lämnar de branschen, eftersom de kan försörja sig också på enklare sätt.
Inom specialsjukvården hade man problem redan före coronaepidemin, och bristen på vårdare var så gott som kronisk. Enligt Tehys utredning som färdigställdes i början av året och genomfördes av Aula Research övervägde hela 85 procent av respondenterna inom specialsjukvården att byta bransch.
Ett färskt och konkret exempel på personalbristen är den överbelastade coronatestningen i HUS område. Orsaken var brist på personal inom provtagningen, vilket blockerade testningen, även om kapaciteten för att analysera proverna skulle ha räckt till.
Rytkönens förslag till lösning på den akuta och kroniska personalbristen är radikal: låt oss prova med pengar.
- Om vi på riktigt skulle betala betydligt mer pengar, när vi en gång är i skriande behov av mer folk i arbete. En sådan uppenbar lösning har vi nämligen inte provat. Pengar, euron, och det mycket omtalade coronatillägget skulle vara ett snabbt och tydligt tecken på uppskattning för vårdarna, konstaterar Rytkönen.
Vårdarna behöver nu verkligen ett konkret tillmötesgående från statligt håll.
- Ett tecken på att man har sett och uppskattar deras arbete för att rädda livet på medborgarna, med risk för både sin egen och sina närståendes hälsa. Vårdare, som under våren tog sig an att bekämpa den okända och livsfarliga sjukdomen COVID-19, vill från landets högsta ledning höra att just deras arbete är viktigt, att det belönas och att man vill att de stannar kvar i branschen också framöver, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.
Kanske en del då skulle kunna skjuta upp sina planer på att byta bransch. Rytkönen befarar dock att tröttheten, belastningen och frustrationen hos vårdpersonalen är så stor att inte ens pengar hjälper, utan den har redan beslutat sig för att ge upp.
- Sanna och Matti har stora beslut att fatta under de kommande veckorna, funderar hon.
Mer information:
Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, tfn 040 821 0028
Tehys intressebevakningsdirektör Else-Mai Kirvesniemi, tfn 050 346 0847