Om social- och hälsovårdsreformen lyckas kan den inskränka välfärds- och hälsoskillnader, trygga jämställda och högklassiga social- och hälsovårdstjänster för alla finländare, förbättra tillgången och åtkomligheten till tjänster, trygga åtkomligheten till yrkeskunnig arbetskraft, svara på utmaningarna på grund av samhälleliga förändringar samt hejda kostnadsökningen.
De berömda bredare axlarna behövs för att social- och hälsovårdstjänsterna i fortsättningen kan tryggas – och räddas. Större anordnare är rätt lösning för sådana väsentliga tjänster med tanke på medborgarna.
– Det är mycket sannolikt att organisering av tjänsterna i större enheter påverkar positivt också bl.a. tillgången på arbetskraft, vårdpersonalens möjligheter till att utveckla sin karriär och leda sin kunnighet, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.
Man måste hålla de ursprungliga målen klara i minnet också i genomförandefasen av reformen.
– Det är realistiskt att förstå att detta inte blir färdigt på en gång. Det förekommer säkert korrigeringar och justeringar under resans gång. Därför är även så grundliga konsekvensbedömningar som möjligt om den stora lagstiftningshelheten mycket viktiga, betonar Rytkönen.
Nästa fas kommer att vara lika viktig då man kommer till genomförandet. Äntligen kommer innehåll och utveckling av tjänsterna att vara i centrum på riktigt.
Enligt Kirsi Sillanpää, chef för samhällsrelationer och utveckling i Tehy, måste vårdpersonalen höras och de måste ha äkta möjligheter att påverka i reformen.
– Vårdpersonalen ska genomföra reformen i praktiken och deras delaktighet och arbetsinsats är avgörande med tanke på framgången. I nya servicestrukturer är det mycket viktigt att tehyiternas kompetens används fullt ut genom bl.a. revidering av arbetsdelningen och vårdarmottagningar.
Med tanke på medborgarnas grundtjänster är det betydande att social- och hälsovårdstjänster binds ihop allt starkare. Kontaktyta förekommer också mellan välfärdsområdena och kommunerna vid hälsofrämjandet. Genomförandet måste lyckas även på kontaktytor mellan tjänsterna.
Genomförande av social- och hälsovårdsreformen förutsätter naturligt tryggande av tillräcklig finansiering.
Social- och hälsovårdsreformen bereddes allt som allt i över tio år. Riksdagen godkände social- och hälsovårdsreformen den 23 juni 2021. Avsikten är att reformen ska träda i kraft i början av 2023.
Ytterligare information:
Kirsi Sillanpää, chef för sektionen samhällsrelationer och utveckling, tfn 040 820 7848
Sari Viinikainen, chef för organisationsverksamhet, tfn 040 779 3637