Enligt den statistik som förs av räddningsverkens partnerskapsnätverk har hot om våld inom akutvårdsuppgifter blivit vanligare under de senaste åren. Av de 377 akutvårdare som besvarade en enkät utförd av Förbundet för Akutvård i Finland år 2018 uppgav över 90 procent att de upplevt hotfulla eller våldsamma situationer i arbetet, och var fjärde hade utsatts för misshandel. I enkäten framgick också en oro bland akutvårdarna över att hot och våld riktat mot dem inte alltid tas på tillräckligt stort allvar.
Att hotfulla och våldsamma situationer blivit allmännare är mycket beklagligt, eftersom alla som arbetar inom akutvården har som mål att upprätthålla och främja människors hälsa, förebygga sjukdomar samt bota sjuka och lindra deras lidande. Den ökande förekomsten av hot är ett samhällsproblem, som förutom akutvårdarna själva även kan påverka deras patienter, om vården försenas till följd av en hotfull situation.
Vi kräver åtgärder för att förbättra arbetssäkerheten inom akutvården. Därför anser vi att det är viktigt att social- och hälsovårdsministeriet tillsammans med inrikesministeriet så snart som möjligt inleder ett nationellt projekt för förbättring av arbetssäkerheten inom akutvården och första insats-verksamheten, vars mål är att minska antalet hotfulla och våldsamma situationer som uppstår samt främja säkerhetskulturen inom branschen.
I hotfulla situationer är det viktigaste att vara förutseende och att undvika att situationen eskalerar till fysisk misshandel. Till detta kan man bidra exempelvis genom att förbättra tillgången till utbildning i dessa frågor, öka resurserna samt på andra sätt på ett nationellt plan fästa uppmärksamhet vid att förbättra förmågan att identifiera hotfulla situationer bland akutvårdare.
Vi vill även lyfta fram betydelsen såväl av bindande nationella anvisningar för tillgången till personlig skyddsutrustning och denna utrustnings kvalitet som av tydligare, enhetliga nationella modeller inom olika organisationer för hantering av hotfulla situationer som redan inträffat.
Även strafflagens straffskala har betydelse för den allmänna respekten för akutvårdsarbetet. Vi kräver därför att lagstiftarna även ser över strafflagen, så att försämrad arbetssäkerhet förhindras även genom lagstiftning. Problemet är globalt, och i en del länder har man redan ingripit i det. I Storbritannien stiftades exempelvis i slutet av 2018 en lag som skärper straffen för våld mot ambulans- och räddningspersonal.
Millariikka Rytkönen
ordförande
Tehy rf
Juha Hyötyläinen
ordförande
Förbundet för Akutvård i Finland rf
Kim Nikula
direktör
Suomen Palomiesliitto ry
Mer information:
Förbundet för Akutvård i Finland, ordförande Juha Hyötyläinen, tfn 040 187 3564
Förbundet för Akutvård i Finland, styrelsemedlem Erik Lydén, tfn 050 526 2800
Suomen Palomiesliitto, direktör Kim Nikula, tfn 040 716 1805
Suomen Palomiesliitto, intressebevakningsdirektör Pasi Jaakkola, tfn 045 854 1989
Tehy, sektordirektör Kirsi Sillanpää, tfn 040 820 7848
Tehy, forskningschef Juha Kurtti, tfn 050 586 9460