Över hälften (58 procent) av enkätens respondenter uppger att hälsovårdstjänsterna är det sista de skulle pruta på, om man måste göra nedskärningar i något.
Tehys ordförande Millariikka Rytkönen ser en tydlig konflikt mellan medborgarnas åsikter och beslutsfattarnas handlingar.
– Social- och hälsovårdutgifternas andel av bruttonationalprodukten i Finland är den lägsta i Norden. Tillräckliga social- och hälsovårdstjänster garanteras medborgarna även genom grundlagen, och därför behövs det mer pengar för dem. Och när social- och hälsovårdsreformen genomförts och välfärdsområdena inlett sin verksamhet är social- och hälsovårdsfrågorna naturligtvis en av de viktigaste frågorna under nästa valperiod.
Tehy och Läkarförbundet har tidigare krävt en miljard euro mer för social- och hälsovårdstjänsterna, så att välfärdsområdenas verksamhet kan tryggas.
Man var nöjd med vårdens kvalitet, det fanns problem med tillgången till vård
I enkäten kartlades också social- och hälsovårdstjänsternas funktionsduglighet.
De största problemen var tillgången till vård, eftersom 69 procent av enkätens respondenter hade upplevt problem med tillgången till icke-brådskande vård. Även tillgången till brådskande vård såsom jour har orsakat problem (57 procent av respondenterna). Av respondenterna hade 58 procent upplevt problem med tillgången till tjänster som hör till specialsjukvården.
Det har inte heller alltid varit en självklarhet att få fortsatt vård. Cirka 40 procent av respondenterna uppgav att de haft problem med att få fortsatt vård.
Däremot var respondenterna i regel ganska nöjda med vårdens kvalitet och vårdpersonalens arbete när de väl fått vård. Av dem som fått icke-brådskande vård sade 48 procent att de knappt stött på några problem med vårdens kvalitet. Med akutvården hade man upplevt lite fler problem.
Den största delen av respondenterna (75 procent) berättade att de använder offentliga tjänster. Företagshälsovården användes av 39 procent av respondenterna. Privata tjänster användes av 36 procent av respondenterna och studerandehälsovården av sju procent.
Det blir dyrt med bristen på vårdare
I enkäten utreddes också respondenternas åsikter om vårdarbristen. Av respondenterna är 86 procent helt eller delvis av samma åsikt om att fastän vårdarbristen kostar så blir det ännu dyrare att inte lösa den.
– Under förra årets arbetskonflikt stod det klart att våra mål, bättre lön för vårdarna och goda arbetsförhållanden, har ett tydligt stöd från medborgarna. Det är inget under, eftersom medborgarna redan länge har sett följderna av vårdarbristen i vardagen, påpekar Rytkönen.
Av respondenterna är 90 procent helt eller delvis av samma åsikt om att tjänster med hög kvalitet förutsätter utbildade yrkespersoner inom social- och hälsovården.
Arbetsrelaterad invandring ses som ett sätt att lösa vårdarbristen, eftersom 81 procent av respondenterna stöder arbetsbaserad invandring inom social- och hälsovårdsbranschen, om arbetsvillkoren är desamma för dem som rekryteras från utlandet som i övrigt i Finland.
Under nästa valperiod har riksdagsledamöterna en tydlig uppgift. Vi måste slutligen få en permanent praxis för erkännande av examina och bedömning av yrkeskvalifikationer. Nuvarande praxis är för långsam och komplicerad för att den ska ha en inverkan på vårdarbristen, säger Tehys direktör Kirsi Sillanpää.
Med enkäten som genomfördes i Kantar Publics respondentpanel den 10–17 februari 2023 kartlades användningen, funktionen och upplevelserna av social- och hälsovårdstjänsterna samt medborgarnas åsikter om social- och hälsovården före riksdagsvalet. Enkäten besvarades av 1 010 personer. Den statistiska felmarginalen för resultaten är cirka + 3,1 procentenheter.
Mer information:
Direktören för Tehys sektion för samhällsrelationer och utveckling, Kirsi Sillanpää, tfn 040 820 7848
Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, kontakt via specialassistenten, tfn 0400 540 005
Tehys servicenummer för medier: https://www.tehy.fi/sv/ta-kontakt
En PP-presentation finns som bilaga (på finska) med mer information om enkätens resultat. I resultaten finns också information om bland annat användningen av elektroniska tjänster och viljan att ta emot tjänster på andra språk än svenska eller finska.