Aula Research utförde på uppdrag av Tehy en enkät bland medlemmarna som arbetar inom specialsjukvården. Enkäten genomfördes i slutet av sommaren och 3 570 personer svarade på den. Det var nu femte gången som man samlade in data om bland annat arbetshälsa, belastning, branschbyte och vårdarbetets dragningskraft.
De flesta av de tehyiter som arbetar inom specialsjukvården överväger fortfarande att byta bransch. Även om man efter malströmmen under pandemiåren har återgått till ett aningen bättre läge, hade 86 procent av de som svarade på enkäten någon gång ändå övervägt att byta bransch. Och läget ger fortfarande anledning till bekymmer, särskilt bland skötarna under trettio, där 93 procent har tänkt på att byta bransch.
– Tankarna bland unga skötare på att byta bransch bör tas på allvar. Även om endast ett fåtal av dem skulle genomföra sin avsikt, har vi inte råd att förlora en enda. Detta är ett budskap även till landets regering. Försämra inte skötarnas arbetsvillkor eller rättigheter. Det tar bottnen av framtiden nu när utsikterna efter de värsta pandemiåren ens aningen börjar ljusna, vädjar Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.
Enkäten visar att branschbytet fortfarande särskilt drivs av att lönen inte motsvarar arbetets krav. Åttionio procent av svararna uppgav detta. Även bristen på anseende ökar intresset för att byta bransch.
Tankarna på att byta bransch korrelerar även starkt med den upplevda arbetshälsan. Bland de respondenter som uppgav mycket dålig arbetshälsa sade hela 38 procent sig dagligen överväga att byta bransch.
Elva procent av svararna upplevde att arbetshälsan var mycket bra, och 61 procent att den var någorlunda. Upplevelsen av arbetshälsa har förbättrats sedan pandemiåren. Det fanns inte några större skillnader mellan åldersgrupperna i fråga om arbetshälsan. Belastningen på arbetet orsakades på samma sätt som under tidigare år särskilt av brådska, alltför stor arbetsmängd och liten personal.
Respondenterna tillfrågades också igen om hur de tror sig orka med arbetsuppgifter inom social- och hälsovårdsbranschen till slutet av sin karriär. Hela 35 procent ansåg att de inte orkar till slutet av arbetskarriären med arbetsuppgifter inom social- och hälsovårdsbranschen, och 29 procent sade sig göra det. Många svarare, dvs. 36 procent, kunde inte bedöma sin ork.
Jämfört med pandemiåren var bedömningarna om ork inom social- och hälsovårdsbranschen nu mer positiva. Men inom åldersgruppen under trettio ansåg dock närmare 60 procent av svararna att de inte kommer att orka med arbeten inom social- och hälsovårdsbranschen till slutet av arbetskarriären.
– Detta är alltjämt en förbluffande hög siffra som såväl politiska beslutsfattare som arbetsgivarna med skäl bör ta på allvar. Allt möjligt bör göras för att unga skötare stannar kvar i branschen, kan påverka sitt arbete, får en lön som motsvarar arbetets krav, återhämtar sig från arbetet och avancera inom sin karriär, säger Rytkönen.
Åttionio procent av svararna säger att de inte orkar med arbeten inom social- och hälsovårdsbranschen till slutet av karriären, eftersom lönen inte motsvarar arbetets krav eller belastningen av det. Även bristen på anseende och den knappa personalen försvårar avsevärt hur man orkar till slutet av arbetskarriären. Respondenterna anser att särskilt arbetsgivarna, politikerna och ledningen för vårdarbetet visar brist på värdesättning.
Sextiotre procent av svararna berättar att de inte längre skulle välja social- och hälsovårdsbranschen, om de nu skulle börja studera. Här har det inträffat en aning positiv utveckling jämfört med året innan.
Skötarnas intresse för att resa utomlands för att arbeta har minskat en aning sedan åren innan. Nära hälften av dem har tänk på det. Bättre lön är den viktigaste lockelsen att flytta utomlands. Åttionio procent av respondenterna var av den åsikten. Enkäten visade att andra orsaker att flytta utomlands var till exempel omväxling och nya erfarenheter samt att status av social- och hälsovårdsbranschen var högre.
Enkäten utredde också rekrytering av skötare från Finland till andra länder. Försöken att rekrytera förefaller ha minskat en aning sedan pandemiåren. Sexton procent av de som svarade berättar att de har försökts bli rekryterade till utlandet. Rekryteringen riktas mer än genomsnittet på de skötare som arbetar inom akutvården, eller på intensivvårds-, förlossnings-, anestesi-, operations- eller förlossningsavdelningar. Rekryteringen sker antingen i sociala medier, via kolleger eller direkt per e-post eller telefon. Våra grannländer Sverige och Norge rekryterar helt klart mest aktivt.
– Som finländsk beslutsfattare skulle jag sannerligen vara bekymrad. Sverige och Norge löser systematiskt sin brist på skötare genom att rekrytera kompetenta och erfarna skötare från Finland. Lönenivån i Sverige och Norge är klart bättre. Jag vet också att finländska skötare i Norge erbjuds till exempel goda, skräddarsydda arbetsmöjligheter efter sina behov, säger Rytkönen.
– Hos oss tänker regeringen Orpo förskjuta skötarna ner i en evig lönegrop. Statsmakten är på väg att göra ett väldigt misstag och alla medborgare kommer att få lida av följderna. Vi klarar oss inte i den internationella bristen på skötare, om man inte byter kurs, varnar hon.
Mer information:
Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, kontakt via specialassistenten tfn 0400 540 005, mila.huovinen(at)tehy.fi
Tehys sektordirektör Kirsi Sillanpää, tfn 040 820 7848, kirsi.sillanpaa(at)tehy.fi