Lagen om medling i arbetstvister ska ändras så att riksförlikningsmannens eller förlikningsnämndens förlikningsförslag inte kan överskrida den så kallade allmänna linjen. Regeringen planerar också att bereda lagstiftning som tryggar ordnandet av skyddsarbete i konfliktsituationer, vilket direkt kommer att begränsa social- och hälsovårdsbranschens rätt till stridsåtgärder.
- Det planeras en strukturellt diskriminerande lagstiftning som framöver sätter de kvinnodominerade branscherna i en lönegrop. Detta är en dyster återgång till det förflutna, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.
I regeringsprogrammet finns därtill skrivningar om flera mycket problematiska ändringar i arbetslagstiftningen. Framöver behöver ett tidsbundet arbetsavtal på högst ett år inte längre någon särskild grund.
Att öka de ogrundade tidsbundna anställningarna på det föreslagna sättet är enligt Tehy ett slag uttryckligen mot den kvinnodominerade social- och hälsovårdsbranschen. Inom social- och hälsovårdsbranschen används redan nu mycket ogrundade tidsbundna anställningar och anställningsförhållandet bryts lätt när den anställda blir gravid. Om man i arbetsavtalslagen ger arbetsgivaren en möjlighet att göra ett tidsbundet avtal utan grunder så kommer graviditetsdiskrimineringen att öka ytterligare.
- Lagändringen är ett mycket stort problem med tanke på både jämställdheten och social- och hälsovårdsbranschens förmåga att locka och hålla kvar anställda. Det finns redan alltför många fall av graviditetsdiskriminering och situationen riskerar att bli värre i en tid när nativiteten är rekordlåg. I den rådande situationen med vårdarbrist är det rent ut sagt verkligen dumt att försvaga arbetsvillkoren så att konsekvenserna speciellt drabbar social- och hälsovårdsbranschen, kritiserar Rytkönen.
Därtill konstateras det i regeringsprogrammet att det framöver räcker med en saklig grund för att säga upp en anställd. Enligt Tehy försämrar denna ändring avsevärt arbetstagarens uppsägningsskydd och gör samtidigt rättspraxisen sedan decennier tillbaka betydelselös.
Även välfärdsområdenas finansiering ska skäras ned, när den borde ha stärkts. Välfärdsområdena har inlett verksamheten för ett knappt halvår sedan och deras finansiering visar ett stort underskott.
Regeringsprogrammets kostnadsbesparingar som uppgår till miljarder kommer bara att försvåra krisen inom social- och hälsovårdsbranschen, som lider av en allvarlig personalbrist och en vårdskuld efter pandemin. Bakom finansieringsunderskottet finns också den även internationellt sett betydande underresurseringen av social- och hälsovårdsbranschen i Finland, som därtill har pågått länge.
- Efter social- och hälsovårdsreformen, som tog åratal, har välfärdsområdena äntligen inlett verksamheten och man borde inte sätta krokben för dem i startgropen. Konsekvenserna kan vara oberäkneliga om man för att minska kostnaderna exempelvis måste permittera eller säga upp social- och hälsovårdspersonal, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.
Det är också en stor besvikelse att regeringsprogrammet anger att vårdardimensioneringen vid serviceboenden med heldygnsomsorg ska skjutas upp med flera år.
- Vårdarna kan uppleva detta som att också det sista hoppet om att situationen blir bättre försvinner och i värsta fall lämnar de branschen helt. Jag vill poängtera att dimensioneringen togs fram på grund av allvarliga försummelser och problem i äldretjänsterna. Det fanns vårdhem som rentav stängdes av myndigheterna för att patientsäkerheten äventyrades, säger Rytkönen.
Tehy varnar också för tankar om att allt mer gå in för privat serviceproduktion, vilket kan leda till att den offentliga hälso- och sjukvårdens kris blir allt värre. På annat håll i Europa har man efter pandemin sett ett behov av att uttryckligen stärka den offentliga sektorn, så att man kan bereda sig på framtida hälsokriser och pandemier. Det handlar om tjänster som måste fungera även under undantagsförhållanden.
- En hållbar lösning på social- och hälsovårdskrisen kräver tillräckliga verksamhetsförutsättningar för välfärdsområdena och en långsiktig social- och hälsopolitik som sträcker sig över regeringsperioderna. Då kan även det svåraste problemet, dvs. personalbristen inom social- och hälsovårdsbranschen, börja lätta, säger Rytkönen.
Enligt regeringsprogrammet ska lagen ändras så att våld mot personal inom den prehospitala akutsjukvården jämställs med våldsamt motstånd mot tjänsteman. Det är en positiv skrivning, men den räcker inte som sådan. Även på andra håll inom social- och hälsovårdsbranschen händer det att anställda blir misshandlade av patienter. Det måste säkerställas att jämförelsen med våldsamt motstånd mot tjänsteman utvidgas till hela branschen, vilket också har varit Tehys mål.
Enligt regeringsprogrammet stöds välfärdsområdena i rekryteringen av internationell kompetens och säkerställandet av språkkunskaperna. Samtidigt ska det göras snabbare och smidigare för yrkesutbildade personer som utbildats utanför EU/EES att få rätt att utöva yrke.
- En bestående väg för att erkänna examina hos yrkesutbildade personer inom social- och hälsovårdsbranschen som kommer från länder utanför EU/EES har varit ett långsiktigt mål för Tehy. Det är bra att detta nu finns i regeringsprogrammet. Vi har saknat enhetlig praxis för att komplettera vårdarnas examina och kontrollera att de motsvarar kraven som gäller i Finland, säger Rytkönen.
Enligt Rytkönen är det viktigt att även det finska samhällets övriga åtgärder bl.a. i integrationen, i arbetslivet och i vardagen strävar efter att utländska yrkespersoner inom social- och hälsovårdsbranschen ska stanna i Finland.
Mer information om Tehys synpunkter på regeringsprogrammet:
Tehys ordförande Millariikka Rytkönen
Kontakt via Tehys kommunikationschef Katri Lindqvist, tfn 040 588 3431 eller
Tehys informatör Jaana Reijonaho, tfn 040 356 8409.
Tehys verksamhetsledare Else-Mai Kirvesniemi (frågor som gäller arbetslagstiftningen), tfn 050 346 0847
Tehys sektordirektör Kirsi Sillanpää (frågor som gäller social- och hälsovårdssektorn), tfn 040 820 7848