Organisationerna påminner om att denna lagstiftning inte behövs för att trygga liv och hälsa hos patienterna, eftersom Finlands lagstiftning redan har fungerande metoder som möjliggör att en oavhängig domstol kan förbjuda eller avbryta en strejk om den hotar medborgarnas liv och hälsa. Dessa metoder har tillämpats i liknande situationer inom mansdominerade branscher. Lagförslaget ingriper våldsamt i skötarnas grundläggande rättigheter och ställer den kvinnodominerade branschen i en helt annan ställning än de mansdominerade branscherna.
I jämförelse med förslaget som behandlades i söndags har socialvården nu ersatts med enbart hemvård, men lagförslaget gäller hälsovården alltjämt mycket omfattande. Förslaget strävar också efter att förhindra framtida arbetskonflikter inom social- och hälsovårdsbranschen. Det är således inte alls fråga om en strikt avgränsad precisionslag för att säkerställa patientsäkerheten, som ansvarsministern påstod, utan man strävar efter att helt och hållet ta bort arbetstagarna i social- och hälsovårdsbranschens rätt till stridsåtgärder.
Motiveringen till lagen framhäver på många sätt att befogenheten att begränsa en laglig arbetskonflikt bör användas stegvis, vilket skulle säkerställa att respektive befogenhet kunde tillämpas endast då ingen lindrigare åtgärd hade fungerat. Lagförslaget har dock i praktiken konstruerats så att arbetsgivaren mycket direkt kan be regionförvaltningsverket förbjuda en arbetskonflikt eller att den framskjuts.
Regeringen visar i sitt lagförslag att skötarnas arbete är så viktigt och oersättligt för samhället att det måste utföras trots strejkrätten. Organisationerna påminner om att tvångsarbete bara kommer att ytterligare förvärra situationen.
Mer information:
Tehys chef för juridiska tjänster Kari Tiainen, tfn 040 500 0430
SuPers intressebevakningschef Anne Sainila-Vaarno, tfn 050 310 1492