Enligt Tehys enkät till närvårdarna måste kunderna varje vecka eller rentav dagligen vänta på morgontvätt, läkemedelsbehandling, frukost, utomhusvistelse, övningar som upprätthåller funktionsförmågan och oskäligt länge på att gå på toaletten. Därtill får upprätthållandet av kundernas funktionsförmåga för lite uppmärksamhet.
Enligt enkätdeltagarna äventyrades patientsäkerheten (exempelvis fallskador, läkemedelsavvikelser) varje vecka eller oftare, eftersom det inte fanns tillräckligt många utbildade yrkespersoner i personalen och personalbristen hade åtgärdats med exempelvis vårdbiträden.
En tredjedel (32 %) av närvårdarna konstaterade att de ofta måste klara av sina arbetsuppgifter utan hjälp från kolleger. Närvårdarna (20 %) bedömde att de fungerar som vikarier för sjukskötare varje vecka eller oftare. På motsvarande sätt meddelade deltagarna (24 %) att vårdbiträden vikarierade närvårdare varje vecka eller oftare.
Tehys ordförande Millariikka Rytkönen har ett tydligt recept för hur vårdarbristen ska åtgärdas.
- Även i offentligheten har det berättats om situationer med ett överflöd av ansökningar till enheter som erbjuder en lön som är bättre än genomsnittet. Med pengar får man tillräckligt med vårdare och samtidigt förbättras vårdkvaliteten omedelbart.
Största delen av närvårdarna mår inte bra i arbetet
Endast 27 % av deltagarna ansåg att deras välbefinnande i arbetet var bra.
Förutom fysisk belastning upplever vårdarna etisk belastning som beror på att de måste agera i strid med de etiska principerna och därför känner att de inte kan sköta sitt arbete så bra som de vill. Kognitiv belastning orsakas i situationer där vårdaren ofta måste avbryta sin arbetsuppgift eller sköta flera arbetsuppgifter samtidigt, till exempel samtidigt anteckna, följa med e-posten, svara i telefon och diskutera med kunder eller kolleger.
Av de deltagare som hade kognitiv (59 %), etisk (57 %) och fysisk (52 %) belastning upplevde över hälften skadlig eller allvarlig belastning. Belastningen orsakades av brådska, dåligt ledarskap och brister i fråga om ergonomin.
- I nuläget har vi inte råd med att en enda vårdare blir utmattad och lämnar branschen. Det är onödigt att försöka lösa arbetskraftssituationen genom att utbilda fler närvårdare eller andra yrkespersoner inom social- och hälsovården om inte välbefinnandet i arbetet förbättras, säger Tehys utbildningspolitiska sakkunniga Kirsi Coco som gjorde undersökningen.
Under den senaste månaden är det vanligtvis (75 %) uttryckligen närvårdare som fattats från arbetsskiften.
I enkäten deltog 1399 närvårdare som arbetade bl.a. i intensifierat serviceboende för äldre, hemvården och i enheter för serviceboende inom handikapptjänsterna och mental- och missbrukarvården.
Enkäten är en del av en större utredning som besvarats av totalt 5314 tehyiter som är yrkespersoner inom socialvård och primärhälsovård.
Mer information:
Tehys utbildningspolitiska sakkunniga Kirsi Coco, tfn 040 821 5057
Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, kontakt via specialassistenten, tfn 0400 540 005