Tehys specialsakkunniga Jarkko Pehkonen säger att lagförslaget ger de anställda sämre möjligheter att avtala om arbetsvillkoren än kollektivavtalen. Lagförslaget överensstämmer inte heller med regeringens eget regeringsprogram.
Regeringsprogrammets avsikt förverkligas inte
Lagförslaget förverkligar inte regeringsprogrammets mål om att möjliggöra lokala avtal på lika villkor i alla företag oavsett om företaget hör till ett arbetsgivarförbund.
- I praktiken skulle oorganiserade arbetsgivare få samma rättigheter som enligt kollektivavtalen, men inte de skyldigheter som följer av dem. Således skulle företagens incitament för att höra till ett arbetsgivarförbund minska avsevärt. Detta skulle förvränga arbetsmarknaden, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.
Förslaget om arbetstagarnas representation när det inte finns en förtroendeman är ogenomtänkt och mycket bristfälligt motiverat. Till följd av det kan det uppstå en situation där en majoritet av oorganiserade anställda genom ett lokalt avtal beslutar att organiserade anställda inte ska omfattas av kollektivavtalen.
- Detta strider mot flera internationella avtal som är bindande för Finland och mot EU-rättens skydd för de grundläggande rättigheterna. Kollektivavtalen är arbetsvillkor som förbundets medlemmar har förhandlat för sig själva, och andra kan inte häva avtalen för dem, säger Jarkko Pehkonen, jurist och specialsakkunnig vid Tehy.
Förtroendemannens rättigheter minskar
I lagförslaget föreslås att förtroendemannens avtalsrättigheter i tjänst hos en oorganiserad arbetsgivare minskas. Tehy anser att om förslaget genomförs så leder den till en ologisk situation i fråga om förtroendemannens avtalsrättigheter och till en konflikt med förhandlings- och avtalsrättigheterna enligt samarbetslagen.
- I fråga om sin representationsrätt skulle förtroendemannens ställning också variera beroende på om arbetsgivaren är organiserad eller inte. De anställda beslutar dock inte om sin arbetsgivares organisering, säger Pehkonen.
De anställdas arbetsplatsspecifika representationsrättigheter ska inte ha någonting att göra med om arbetsgivaren hör till ett förbund eller inte.
”En omöjlig ekvation”
Lagförslaget behandlar inte alls frågan om i vilken situation en oorganiserad arbetsgivare i praktiken hamnar, om förtroendemannen endast avtalar för de organiserade anställdas del och avtalsrätten i fråga om andra anställda sköts av andra.
Det förblir oklart hur arbetsgivaren ens kan avtala om eller iaktta olika arbetsvillkor för anställda som gör samma arbete på basis av om de hör till ett fackförbund eller inte, när diskrimineringslagen och direktivet den bygger på förbjuder det. Ändå presenterar lagförslaget precis en sådan situation utan att saken behandlas med tanke på diskrimineringsförbuden i EU-rätten eller konkreta situationer på arbetsplatserna.
Arbetsgivaren skulle inte ens kunna få information om vilka anställda som omfattas av avtalet som förtroendemannen ingått. Medlemskap i ett fackförbund är inte en uppgift som arbetsgivaren har rätt till. Ändå borde arbetsgivaren veta på vilka anställda den kan tillämpa avtalet. Det är en omöjlig ekvation.
- Inte heller med tanke på arbetsgivarna har man begrundat hur lokala avtal i praktiken ska vara möjliga, säger Pehkonen.
Inte möjligt att iaktta lagstiftningen när det inte finns en förtroendeman
När det inte finns en förtroendeman skulle iakttagandet av lagstiftningen vara slumpmässigt, eftersom man inte har behandlat definitionen av den majoritet av personalen som föreslås vara avtalspart, hur detta räknas eller personalens möjligheter att avtala om saker tillsammans.
- Regleringen av arbetslivet kan inte vara så bräckligt utformad, säger Pehkonen.
Utkastet till proposition behandlar inte frågan om hur man i praktiken ens kan ingå eller säga upp ett sådant avtal. Man har inte heller bedömt avtalets parter, avtalets rättsverkningar när personalen byts ut eller dess ställning i den arbetsrättsliga normregleringen.
- Att ha personalen i sin helhet som avtalspart är särskilt svårt att genomföra på arbetsplatser med ett varierande antal tidsbunden personal, anställda som kallas till arbete vid behov och anställda med långa frånvaron. I fråga om hyresarbete skulle den här regleringen inte fungera alls, säger Pehkonen.
Lagpaketet måste förbättras genom att erkänna förtroendemannens ställning
Tehy anser att lagpaketet bör förbättras genom att erkänna förtroendemannens ställning som den primära avtalsparten för lokala avtal i alla situationer, oavsett om arbetsgivaren är organiserad eller inte.
Om en förtroendeman har valts så avtalar hen för alla anställda som hör till personalgruppen i fråga, liksom arbetstidslagen föreskriver redan i nuläget. Detta skulle lösa problemen även med tanke på arbetsgivarna och möjliggöra lokala avtal, säger Pehkonen.
Lagförslaget bör också balanseras så att man säkerställer tillräckliga incitament för arbetsgivarna att höra till arbetsgivarförbunden. Endast på det sättet tryggar man kollektivavtalets betydelse som fastställare av miniminivån på arbetsvillkoren även i framtiden.
På grund av sina avgränsningar berör lagförslaget inte Tehys medlemmar i kommunerna eller välfärdsområdena, men det gäller Tehys medlemmar inom den privata sektorns avtalsbranscher.
Mer information:
Tehys specialsakkunniga, jurist Jarkko Pehkonen, jarkko.pehkonen(at)tehy.fi tfn 040-5315464
Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, kontakt via specialmedarbetaren Mila Huovinen, mila.huovinen(at)tehy.fi tfn 0400-540005