Det gamla lönesystemet har under 20 år nått vägs ände. Social-, hälso- och sjukvårdsbranschen har förnyats med fart, liksom även arbetsuppgifterna för arbetstagarna i branschen.
Arbetsuppgifterna har dels förändrats sakteligen i det tysta, dels direkt överförts från läkarna på yrkesgrupperna inom Tehy. Många av uppgifterna som överförts har krävt ytterligare utbildning. Flyttningen av uppgifter har medfört att arbetets svårighetsgrad och ansvar har ökat, men lönen förblivit densamma. Bestämmelserna i det gamla lönesystemet kunde inte forcerat identifiera förändringar i kraven.
De nya bilagorna med lönesättningar till kollektivavtalet för social-, hälso- och sjukvårdsbranschen respektive dess nya lönesättningsmoment togs i bruk 1.2.2024. Man håller nu på att överföra uppgifter inom välfärdsområdena till lönesättningsmomenten i de nya lönebilagorna. Om lönen för en anställd underskrider grundlönen i det nya lönesättningsmomentet ska arbetsgivaren betala lön retroaktivt från och med 1.2.2024.
Det tycks vara överraskande svårt och tidskrävande inom välfärdsområdena att överföra uppgifterna till de nya lönesättningsmomenten enligt avtalet för social-, hälso- och sjukvårdsbranschen. Nu är det skäl att inte hasta med saken, utan nu kan man gott vänta och se hur lönen följer det nya lönesättningmomentet. Arbetsgivarna måste på nytt kontrollera hur uppgifter lagts i lönesättningsmomenten, om det framgår att placeringen gått fel.
I och med reformen av lönesättningsbilagorna identifieras vissa arbetsuppgifter ”forcerat” och de ska läggas i krävande yrkes- eller expertuppgifter, eller i specialistuppgifter enligt bilaga 2. Det finns grunder och kriterier till lönesättningsmomenten för krävande yrkes- och expertgrupper och till lönesättningsmomenten för specialister i bilaga 2. Kriterierna har utarbetats vid förhandlingsbordet mellan förhandlare från organisationerna och Kommunala arbetsmarknadsverket, som representerar arbetsgivarna.
Grunderna för placering i krävande yrkesuppgifter och krävande expertuppgifter är bland annat obligatorisk tilläggsutbildning för uppgiften, eller specialkompetens som erhållits i arbetet.
Krävande uppgifter är bland annat sådana som man inte kan utföra utan extra kunnande eller lång arbetserfarenhet. De nya lönesättningsmomenten har kompletterats med exempel, men förteckningarna med exempel är inte kompletta. Fastän en uppgift inte nämns i förteckningen med exempel ska den placeras i ett lönesättningsmoment om den möter kriterierna för momentet i fråga.
Alla uppgifter kan inte finnas i flera krävande lönesättningsmoment och en stor del av uppgifterna för yrkespersonerna inom hälsovården är fortfarande inom yrkesuppgifter och expertuppgifter. Den nya bilagefördelningen är ett första steg mot ett nytt lönesystem. Arbetsgruppen för lönesättningar förhandlar nu om nästa fas i reformen när man tar fram kriterier för uppgifterna i respektive lönesättningsmoment med tanke på kompetens och ansvar. Det är således tänkt att uppgifterna per lönesättningsmoment ännu delas i (krav)nivåer på basis av kompetens och ansvar.
Vid överlåtelse av rörelser har välfärdsområdena ”ärvt” tidigare arbetsgivares lönesättningssystem inklusive löneröra och eventuella uppgiftspålägg. Lönen kommer inte att minska för någon när uppgifterna läggs in i de nya lönesättningarna.
När uppgifter läggs in i de nya lönesättningsmomenten läggs uppgiftspålägg under vissa principer i lönen för uppgiften i fråga. Den nya lönen för en uppgift och uppgiftspålägget ska minst följa den nya grundlönen.
Skillnaden i lön visavi andra kan minska och med det må man blott huttra och se medan den totala reformen pågår. Om det efter den andra fasen av lönesystemet ännu finns en grund för löneskillnaden kommer löneskillnaden att öka igen. Det finns även skäl att minnas det faktum att om någon annan får, så tas det inte från en själv.
Det är viktigt att krävande uppgifter identifieras och att uppgifterna läggs i korrekta lönesättningsmoment. För uppgifter som kräver extra utbildning och särskild kompetens ska det betalas en högre lön än för s.k. basuppgifter.
Reformen av lönesystemet och placeringen i s.k. nya lönesättningsmoment kan få känslorna ytterst att svalla. Trots allt tror jag ändå att det nya lönesystemet är nödvändigt och hoppas att det hämtar nöjdhet och rättvisa. Som sagt, bilagereformen är den första fasen i reformen och här behövs det tålighet med det nya, halvfärdiga systemet.