Piskan bjuds ut inte enbart åt de som arbetar som bäst inom social- och hälsovårdsbranschen i offentliga sektorn, utan den planeras även aktivt åt de som håller på att flytta bort från vårdarbetet och sådana som arbetar privat inom social- och hälsovårdssektorn. Finns det någon idé överhuvudtaget i det här?
Tehy har redan i åratal varnat för ett stort antal skötare som håller på att flytta från social- och hälsovårdsbranschen. Då arbetsförhållandena är vad de är och lönen stinker, så byter personalen jobb. Man tar inte Tehys uppmaning på allvar. Nu framgår det i HS artikel av Arbets- och näringsministeriets expert Ahti Avikainen, att det skulle finnas i reserv ( Hälso- och sjukvårdspersonal i arbetsför ålder som fått utbildning och arbetar utanför den offentliga sektorn ) 40 000–130 000 arbetare. Då det jobbar 35 149 arbetstagare * inom den privata hälsovårdsbranschen, står det klart att resten har sökt sig till andra arbeten. Det är ganska mycket och motsvarar de siffror som Tehy presenterat förut.
Många som arbetat inom social- och hälsovårdsbranschen har redan sedan länge varit i andra arbeten. Då man med beredskapslagens stöd kan förpliktiga till max fyra veckors arbete, lär ganska stor del av tiden gå till introduktionsuppgifter. Och vem är det som för tillfället hamnargöra introduktionsjobbet på arbetsplatsen? Tänk till exempel på en barnmorska, sjukskötare eller röntgenskötare som varit borta från vårdarbetet i tio år. Vill du att ditt liv och din hälsa ska vila i deras händer?
HALLÅ, ÄRADE FINLANDS REGERING! Ni har haft hela hösten på er att tänka, hur skötarnas hälsa och ork tryggas då en andra coronavåg sköljer över oss och hur de belönas på annat sätt än att lysa upp Finlandia-huset. Istället har man använt den tiden till att skapa ett reservistregister.
Det framgår från HS artikel, att skapandet av registret påbörjades förra våren, men det blev aldrig färdigt. Enligt tidningsuppgifterna verkar det så att registret har byggts även efter att beredskapslagen upphört. Om detta har varit förfaringssättet, måste det undersökas, ifall förfarandet varit lagligt. Vi tolkar beredskapslagen så, att det möjliggör insamlande av registeruppgifter endast under den tid beredskapslagen är i kraft. Efter att giltigheten är över finns det ju inget behov av ett register. Tehy tänker undersöka om man möjligtvis gjort sig skyldig till ett olagligt dåd i ärendet.
Denna undersökning, som kommer att mala i den finländska byråkratins tänder troligtvis i åratal, hjälper tyvärr inte hundratusentals professionella inom social- och hälsovårdsbranschen, då de hotas med ibruktagandet av beredskapslagen. Är det faktiskt så, att Finlands regering med flit tvingar upp vårdpersonalen på barrikaderna? Den tvångsarbetsmall i pandemisituationer som beredskapslagen grundar sig på måste vara den ende i sitt slag i världen och är utan tvivel nedvärderande för vårdpersonalen.
Finlands regering och riksdag måste inte sätta i kraft beredskapslagens tvångsförordningar som riktar sig mot vårdpersonalen. Vi kan göra som i andra nordiska länder och en stor del av Europa: vi betalar för flexibiliteten. Ingen piska, utan morot!
*Antalet arbetare i den privata vårdsektorn grundar sig på Statistikcentralens uppgifter (Statistikcentralen 2018)