Attendos tolkning är felaktig. Jag påstår att det skulle vara många som skulle vilja arbeta för Attendo om dess arbetsförhållanden och lönesättning var i ordning. Inom den privata socialservicebranschen, exempelvis på Attendo, är löner hundratals euro lägre än inom kommunsektorn. Arbetsförhållandena är dåliga och det är bråttom. Vårdserviceföretag gör vinst genom att bryta mot personaldimensioneringar. Detta leder till att kvaliteten på vården blir sämre och den personal som blir kvar blir tröttare och tröttare. Mot denna bakgrund är det inget under att det är få som orkar arbeta inom den privata vårdbranschen.
Jag påstår att en utbildad vårdpersonal skulle söka sig till äldreomsorgsbranschen och även stanna där, om de bara hade möjlighet att göra sitt arbete och respekteradess etiska principer. Så länge som lönesättningen och arbetsförhållandena är åt helvete, ökar antalet karriärbytare som sedan måste ersättas. När Tehy frågade utbildad vårdpersonal inom den privara vårdservicebranschen om deras planer för att byta karriär var det många som berättade att de tänker karriärbyte varje vecka. Detta borde verkligen slå larm hos arbetsgivaren, men det gör det inte.
Attendos plan är att anställa filippinska sjukskötare som vårdassistenter, alltså till låglönebranschens nya låglönegrupp. Efter detta läroavtalsutbildar Attendo de filippinska sjukskötare till närvårdare. Girighetens höjdpunkt är att Attendo kan betala en närvårdare som genomgår läroavtalsutbildningen sämre lön än kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen förutsätter – detta trots att det egentligen är fråga om en utbildad sjukskötare. Nu är det verkligen rea inom låglönebranschen. Egentligen använder en anställd med sjukskötarbakgrund sin utbildning och sina kunskaper för arbetsgivarens bästa. Det är alltså fråga om att undertrycka löner inom en låglönebransch ännu mer.
Attendo berättar även att filippinierna bindar sig att arbeta för Attendo i flera år. Attendo har inte öppnat det här systemets rättsliga principer närmare. På stående fot låter denna handling olaglig tvångsbindning.
Det är sorgligt att Attendo är redo att satsa enorma summor för språkutbildning av filippinska sjukskötare för att inte behöva sköta branschens största problem, dvs. löner och arbetsförhållanden.
Attendo berättar att filippinska sjukskötare ska placeras i Attendos vårdhem i olika delar av landet. I samma enhet ska det placeras ungefär 2–4 filippinier så att ”de kan ha sällskap av varandra även på fritiden.” Attendos attityd är självbelåten och nedlåtande. Är det verkligen ett värdigt liv att bo tillsammans med förut okända landsmän, sända pengar till släktingar och vara borta från sina barn och andra nära människor när ens lön är så låg att man bara kan drömma om familjeåterförening.
Det som ger situationen sin egen tilläggskrydda är tystnadens kultur som finns på arbetsplatserna. När inte ens anställda med finsk bakgrund vågar anmäla missförhållanden, hur tänker ni att en invandrare som är beroende av sina inkomster och avtalsutbildningsplats och tvingad att binda sig till sitt arbete skulle ta fram missförhållanden och brott mot kollektivavtal? Är de ens medvetna om sina rättigheter?
Vi behöver arbetskraftsinvandring, men etiska principer måste ändå följas. Vi måste också undvika att det skulle uppstå två arbetsmarknader. Nu är det äntligen dags att stanna och bedöma i vilken rikting vi styr vårt land. Rekrytering av filippinska sjukskötare bryter på många sätt mot spelregler för etisk rekrytering, orsakar saknad och sorg för dem som kommer hit och möjliggör utnyttjande av arbetstagare. Det väsentliga är att det måste inleda en praxis att kunna tillgodoräkna en utländsk utbildning inom social- och hälsovården.
Nyhet om Attendos rekryteringar