Enligt uppgifter från Hälsovårdens arbetslöshetskassa var antalet mottagare av dagpenning år 2020 nästan 2 000, medan det året innan var 640. Ungefär 30 procent av kassans fysioterapeutmedlemmar fick inkomstrelaterad dagpenning i något skede under fjolåret.
Situationen försämrades mer för fysioterapeuterna än för andra som fick arbetslöshetsdagpenning från Hälsovårdens arbetslöshetskassa, som också de var dubbelt så många som året innan. Var sjätte av dem som fick arbetslöshetsdagpenning från kassan var fysioterapeut.
Bland yrkespersonerna inom rehabilitering ökade också antalet ergoterapeuter som fick dagpenning mer än genomsnittet och var 2,6 gånger så stort som året innan. Den geografiska variationen är stor, vilket torde bero på att ergoterapeuterna är ojämnt fördelade över landet.
I antalet arbetslösa fysioterapeuter sågs inga stora geografiska skillnader. Undantag var Österbotten, där antalet mottagare av dagpenning var upp till 6,7 gånger större än året innan, och Mellersta Finland, där antalet var 2,2 gånger större.
Bakgrunden till ökningen av antalet mottagare av dagpenning är coronasituationen som tog fart under våren, och som ledde till att rehabiliteringsinrättningar och privata fysioterapiinrättningar tvingades stänga för en tid eller helt och att verksamheten skars ner på grund av smittorisken. Många fysio- och ergoterapeuter som arbetar inom den privata sektorn stoppades också från att tillhandahålla sina tjänster på servicehus.
På basis av åratal av uppföljning kan jag säga att fysioterapeuterna är en arbetsgrupp som är bland de första att bli arbetslösa eller permitterade genast när sysselsättningsläget blir sämre. Uppföljningsinformation visar också att sysselsättningsläget bland fysioterapeuter också förbättras långsammare än för andra yrkesgrupper.
Bland alla som fick arbetslöshetsdagpenning var permitteringarna och perioderna av arbetslöshet under fjolåret kortare än under tidigare år, men yrkesspecifika data om detta saknas. Det är i alla fall uppenbart att coronaläget försämrade sysselsättningsläget för fysio- och ergoterapeuter.
Samtidigt råder det brist på många yrkespersoner inom hälso- och sjukvården, såsom sjukskötare. Fysioterapeutyrket är mycket attraktivt, och antalet förstahandssökande till utbildningen har varit fem per studieplats, medan det exempelvis för sjukskötarutbildningen varit 1,8.
Varje år utexamineras ca 660 fysioterapeuter från 14 yrkeshögskolor. Under de närmaste två åren planerar man också att öka antalet utbildningsplatser med 90. Under de senaste åren har det varit svårt för nyutexaminerade fysioterapeuter att hitta jobb inom sitt eget yrke. Man hittar dem därför även inom andra yrken. Dessa syns inte i arbetslöshetsstatistiken.
Antalet befattningar för fysio- och ergoterapeuter uppfyller i nuläget inte det behov som finns av dessa yrkesgruppers arbete. Det finns ett rehabiliteringsunderskott. Ett allmänt mål är exempelvis att äldre ska bo kvar i sina hem så länge som möjligt. För att detta ska förverkligas krävs mycket mer rehabilitering i hemmen och tjänster med låg tröskel för att stödja äldres funktionsförmåga.
Även i serviceboende med heldygnsomsorg råder det brist på rehabiliteringstjänster. Forskning har också visat att personer med exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar inte får tillräcklig rehabilitering i tillräckligt god tid. Man satsar fortfarande för mycket på dyra kirurgiska behandlingar av axel- och knäproblem, fastän undersökningar har visat att fysioterapi ger bättre och billigare resultat.
Social- och hälsovårdsministeriet har lanserat en verksamhetsplan för reformering av rehabiliteringen, vars mål är att i enlighet med regeringsprogrammet ge alla tillgång till tjänster som stöder verksamhets- och arbetsförmågan i rätt tid. Jag hoppas att målen uppfylls, rehabiliteringens ställning förbättras och resurstilldelningen för rehabiliteringspersonal förbättras.