Yrkesmässig tilläggsutbildning och kompletterande utbildning

Behovet av kompletterande utbildning kan variera mycket från år till år. Mängden tilläggs- och kompletterande utbildning påverkas av stadierna av arbetsgemenskapens verksamhetsutveckling samt personalens utbildning och uppgifter. Kompletterande utbildning är vanligtvis avlönad.

Mängden tilläggsutbildning och kompletterande utbildning beror på

  • längden på arbetstagarens grundläggande utbildning
  • arbetsbeskrivningen och eventuella förändringar i denna
  • arbetets krav
  • det yrkesmässiga utvecklingsbehovet.

Enligt Tehys rekommendation är arbetstagarens minsta årliga tilläggs- och kompletterande utbildning minst sex betalda arbetsdagar. Utbildningsdagarnas längd är minst sex timmar.

Behovet av kompletterande utbildning kan variera betydligt från år till år beroende på i vilket utvecklingsskede arbetsgemenskapen befinner sig samt personalens utbildning och uppgifter.

Som en utbildningsdag räknas en utbildningsdag på minst sex timmar eller en utbildning som varat minst sex timmar inom ett kalenderår, exempelvis sex utbildningstillfällen på en timme vardera.

En yrkesperson inom hälsovården är skyldig att upprätthålla och utveckla sin yrkeskunskap. Han eller hon måste också känna till de regler och förordningar som berör det egna yrket. Det är i första hand arbetsgivaren som ansvarar för att möjliggöra och finansiera kompletterande utbildning.

Arbetstagaren ansvarar för att bedöma hurudan kompletterande utbildning han eller hon behöver och delta i kompletterande utbildning som behövs med tanke på det egna arbetet och den egna organisationen.

När en anställd får nya arbetsuppgifter ska arbetsgivaren säkerställa att den anställda är kompetent och vid behov erbjuda kompletterande utbildning. Arbetstagaren ska också själv meddela om han eller hon behöver kompletterande utbildning.

Lön för tilläggs- och kompletterande utbildning

Yrkesmässiga tilläggsutbildningar och kompletterande utbildningar som ingår i verksamhetsenhetens utbildningsplan räknas som arbetstid, och arbetstagaren får därför också lön.

Arbetstagare bör inte åläggas att delta i utbildningar under lediga dagar. Om detta ändå är nödvändigt kan man vid behov flytta lediga dagar.

När det gäller tilläggsutbildningar och kompletterande utbildningar som arbetstagaren genomgår på eget initiativ och som inte ingår i utbildningsplanen, bör arbetstagaren i god tid diskutera med sin förman. Då kan man bättre ta hänsyn till utbildningen exempelvis när man planerar arbetstiden.

Dagtraktamenten och reseersättningar

Dagtraktamenten och reseersättningar betalas ut i enlighet med bestämmelserna i kollektiv- och tjänstekollektivavtalen, om arbetsgivaren har gett en order om tjänsteresa för deltagande i utbildningen.

En förutsättning för att dagtraktamente ska betalas ut är att utbildningen ordnas över 15 kilometer från arbetstagarens hem eller arbetsplats.