AKTA:s avtalslösning 2022–2025 (2027)

Stigningen preciserades i mars 2023 när effekten av den så kallade stupstocken i AKTA klarnade. I AKTA har man skrivit in att om kostnadseffekten av löneförhöjningarna inom industri- och exportbranscherna årligen är över 1,9 procent ska den beaktas i lönerna i kommunsektorn.

För 2023 ger stupstocken ett tillägg på 0,7 procent till den allmänna höjningen i juni och ett tillägg på 0,3 procent till justeringspotten. För 2024 ger stupstocken ett tillägg på 0,77 procent till den allmänna höjningen i juni och ett tillägg på 0,33 procent till justeringspotten. Stupstocken ger även alla som omfattas av AKTA ett extra engångsarvode på 467 euro, som betalas ut den 30 juni 2023.

Man förhandlar om löneförhöjningarna för 2025–2027 senare, när kollektivavtalsperioden och arbetsfreden enligt AKTA upphör den 30 april 2025. Man har redan avtalat om separata löneprogram för 2025–2027.

Löneförhöjningar enligt AKTA 2022–2027

I tabellen visas de årliga förhöjningar som man känner till den 21 februari 2024. Löneökningarna för 2024-2025 preciserades i februari 2024. 

Engångsarvode

Till personalen i kommunsektorn betalas ett engångsarvode på 467 euro den 30 juni 2023.

Engångsarvodet betalas till anställda/tjänsteinnehavare med ett sammanhängande anställnings- eller tjänsteförhållande som har inletts senast den 2 maj 2023 och som är i kraft den 31 maj 2023. Till deltidsanställda betalas engångsarvodet den 31 maj 2023 i relation till den gällande deltidsprocenten.

Ett separat extra engångsarvode till småbarnspedagogiken 

Utöver engångsarvodet på 467 euro som betalas till personalen i kommunsektorn betalas ett separat extra engångsarvode på 120 euro till barnskötare och socionomer inom småbarnspedagogiken (personal enligt bilaga 5 till AKTA) den 30 juni 2023. Det extra engångsarvodet betalas till anställda/tjänsteinnehavare med ett sammanhängande anställnings- eller tjänsteförhållande som har inletts senast den 2 maj 2023 och som är i kraft den 31 maj 2023. Till deltidsanställda betalas engångsarvodet den 31 maj 2023 i relation till den gällande deltidsprocenten.

Avtalade textändringar i AKTA under förhandlingsrundan 2022

Kilometerersättning

Kilometerersättning för tjänsteresa och tjänsteförrättningsresa: Gränsen på 5 000 kilometer steg till 7 000 kilometer (se AKTA bilaga 16).

Arbetsplatshandledare

I II kap. 9 § 1 mom. 3.1 punkten i AKTA lade man till ett exempel, enligt vilket uppgiften som arbetsplatshandledare är en tilläggsuppgift eller ett tilläggsansvar. Med arbetsplatshandledare avses en sådan uppgift där man handleder och stöder läroavtalsstuderande och andra studerande i det praktiska arbetet eller praktiken. Arbetsgivaren har skäl att säkerställa att arbetstiden som används för arbetsplatshandledning är tillräcklig och att arbetsplatshandledaren har tillräcklig kompetens för handledningsuppgiften. Vid fastställandet av lönen för anställda med uppgifter som arbetsplatshandledare beaktas handledningsuppgiftens inverkan på uppgiftens kravnivå. Om handledningsuppgiften är tidsbegränsad betalas en högre uppgiftsrelaterad lön för den tiden.

Deltidsanställdas övertidsgräns vid periodarbete

Deltidsanställdas mertids- och övertidsgränser bestäms under ett avbrott i periodarbete enligt samma regler som för anställda med ordinarie arbetstid (AKTA III kap. 15 § 2 mom.).

Flextid

I ett cirkulär utfärdades anvisningar som preciserar de nuvarande bestämmelserna i fråga om beräkningen av mertid och övertid inom flextiden.

Familjeledigheter

Bestämmelserna om familjeledigheter har ändrats i V kap. i AKTA och i bilagan till underteckningsprotokollet så att de stämmer överens med reformen av familjeledigheterna.

Enligt V kap. 7 § i AKTA har en gravid arbetstagare/tjänsteinnehavare med rätt till graviditetspenning enligt 9 kap. 1 § i sjukförsäkringslagen rätt att få sin ordinarie lön för en period som omfattar 40 vardagar av graviditetsledigheten. Villkoret för lönen är att anställningsförhållandet har varat i minst två månader före graviditetsledighetens början och att ledigheten har sökts senast två månader innan den planerade ledighetens början. Den anställda ska dessutom för arbetsgivaren visa upp ett intyg som utfärdats av en läkare eller en hälsocentral, där det framgår hur länge graviditeten pågått och när nedkomsten beräknas infalla. Ett ytterligare villkor för lön under graviditetsledighet är att arbetsgivaren får den graviditetspenning som den anställda/tjänsteinnehavaren har rätt till enligt sjukförsäkringslagen. Samtliga villkor ska uppfyllas för att lön ska betalas under graviditetsledigheten.

Enligt V kap. 8 § i AKTA har en arbetstagare/tjänsteinnehavare med rätt till föräldrapenning enligt 9 kap. 5 § i sjukförsäkringslagen rätt att få sin ordinarie lön för en period som omfattar de 32 första vardagarna av föräldraledigheten. Villkoret för lönen är att anställningsförhållandet har varat i minst två månader omedelbart före föräldraledighetens början och att ledigheten har sökts senast två månader innan den planerade ledighetens början. Om ledigheten varar i högst tolv vardagar ska ledigheten sökas senast en månad innan den inleds. Beträffande adoptivbarn ska anmälningstiderna iakttas om möjligt. Den anställda ska dessutom för arbetsgivaren visa upp ett intyg som utfärdats av en läkare eller en hälsovårdare, där barnets födelse eller adoptionens giltighet framgår. Ett ytterligare villkor för lön under föräldraledighet är att arbetsgivaren får den föräldrapenning som den anställda/tjänsteinnehavaren har rätt till enligt sjukförsäkringslagen.

Samtliga av villkoren ovan ska uppfyllas för att lön ska betalas under föräldraledigheten. Den anställda/tjänsteinnehavaren ska ta ut den avlönade föräldraledigheten i en följd. En förälder som inte föder barnet har dock möjlighet att ta ut avlönad föräldraledighet i en följd i samband med barnets födelse eller adoption och resten av den avlönade föräldraledigheten senare i en följd.

Ledighet för vård av anhörig

I V kap. 5 § 2 mom. i AKTA lades en bestämmelse om ledighet för närståendevård till. Enligt 4 kap. 7 b § i arbetsavtalslagen har en arbetstagare/tjänsteinnehavare rätt att få ledighet för vård av anhörig från den 1 augusti 2022. Längden på ledigheten för vård av anhörig är högst fem arbetsdagar/år. För att arbetstagaren ska få ledighet för närståendevård förutsätts att den anhöriga eller närstående behöver betydande hjälp eller stöd som kräver arbetstagarens omedelbara närvaro på grund av att den anhörigas eller närståendes funktionsförmåga har försämrats avsevärt på grund av en allvarlig sjukdom eller skada.

Med anhörig avses arbetstagarens barn, förälder, make/maka/sambo samt en person som är i registrerat partnerskap med arbetstagaren. En närstående som bor i samma hushåll kan vara till exempel makens barn. Arbetstagaren har rätt till ledighet för närståendevård också på grund av deltagande i terminalvård för en anhörig eller närstående.

Arbetsgrupper för AKTA-perioden 2022–2025

I arbetsgrupperna förhandlar man under kollektivavtalsperioden om ändringar i bestämmelserna i AKTA. Beträffande AKTA har man kommit överens om fyra arbetsgrupper, vars arbete redan pågår.

Arbetsgrupp för lönesystemet

Arbetsgruppen fortsätter förhandlingarna om det nya lönesystemet, vars syfte är att ersätta det nuvarande systemet som baserar sig på arbetsvärdering.

Arbetsgrupp som arbetar för könsneutrala titlar

Arbetsgruppen kartlägger yrkestitlar och motsvarande i AKTA samt ändrar dem i mån av möjlighet så att de blir könsneutrala. 

Arbetsgrupp som utarbetar anvisningar om 1 kap. 5 § i arbetsavtalslagen

Syftet med arbetsgruppen är att utarbeta anvisningar för de vanligaste situationerna där ett avbrott mellan anställningsförhållanden kan påverka villkoren enligt kollektivavtalet (t.ex. semester). 

Arbetsgrupp som granskar ersättningar för kostnader

Arbetsgruppens uppgift är att bedöma behoven av att ändra VI kap. i AKTA (ersättning för kostnader samt skyddskläder) och göra nödvändiga förslag i god tid före följande förhandlingsomgång.