Social-, hälso- och sjukvårdstjänsterna är i kris. Vad kan beslutsfattarna göra för att lösa krisen inom social-, hälso-och sjukvårdstjänsterna? Hur får vi tjänsterna att fungera och hur kan vi lösa bristen på skötare? Tehy har till områdes- och kommunalvalet tagit fram en modell av Förändringskraft för beslutsfattarna och problemen kan lösas med den.

Pengar

Social- och hälsovårdstjänsterna måste få säkerhetsgarantier

Social- och hälsovårdskrisen och skötarbristen kan lösas genom långsiktig utveckling av löner och arbetsförhållanden inom branschen. Detta är inte möjligt om det politiska beslutsfattandet är oförutsägbart och riktningen varierar kraftigt under olika regeringsperioder. Tehy kräver en social- och hälsovårdspolitik som sträcker sig över flera valperioder samt bindande riktlinjer på samma sätt som inom försvarspolitiken.

Godtyckliga nedskärningar inom social- och hälsovårdsbranschen måste stoppas

Finansieringen av social- och hälsovården måste tryggas. Välfärdsområdena måste få arbetsfred och möjlighet att koncentrera sig på att utveckla tjänsterna och sköta medborgarna i stället för att kontinuerligt minska tjänster och utföra samarbetsförhandlingar. Finland måste öka satsningarna på social- och hälsovården till den nordiska nivån.

Finansieringen av löneprogrammet för välfärdsområdena och den kommunala sektorn ska säkerställas

Tehy förutsätter att det femåriga programmet för utveckling av lönerna inom välfärdsområdena och den kommunala sektorn som förhandlades fram 2022 genomförs på avtalat sätt och att statsmakten säkerställer finansieringen av det.

Den historiska lönelösningen för skötare inom den offentliga sektorn 2022 var livsviktig med tanke på sektorns drag- och hållkraft. Då avtalade man både om ett program för utveckling av lönerna inom välfärdsområdena och den kommunala sektorn och om ett tilläggslöneprogram i SH-avtalet. Dessa har också haft samhällelig betydelse.

Enligt Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna minskar löneskillnaden mellan män och kvinnor i Finland med 1,77 procentenheter, vilket är ett betydande konkret framsteg för lönejämställdheten.

Löneprogram behövs också i framtiden för att de kvinnodominerade branscherna inom den offentliga sektorn inte ska bli efter i löneutvecklingen inom de mansdominerade branscherna inom den privata sektorn, för att branschen ska förbli konkurrenskraftig och för att man också ska kunna svara på skötarbristen.


Arbetsförhållanden

Det måste finnas tillräckligt med yrkeskunniga skötare

Utöver lönen är goda arbetsförhållanden en viktig faktor – en drag- och hållkraft för att få utbildad personal inom social-, hälso- och sjukvården att vilja stanna kvar i branschen. Skötarbristen försvårar avsevärt verksamheten inom våra social- och hälsovårdstjänster.

Antalet chefer inom vårdarbetet kan inte längre minskas

Även detta är ett exempel på en reform som kräver god ledning. Skötarna måste till vardags ha en avdelningsskötare eller annan chef för vårdarbetet som stödjer arbetet. Deras arbetsinsats har betydelse för att skapa goda arbetsförhållanden.

Det är faktiskt svårt att förstå att antalet chefer har minskats under de senaste åren. Hur kan skötarna utföra sitt arbete, hur säkras vårdkedjorna, hur ges arbetet resurser, om chefen för vårdarbetet inte finns på plats?

På inget sätt alls.

Arbetstidssystemen för skötare måste förnyas så att de stödjer arbetshälsan

Man kan påverka arbetsförhållandena genom att till exempel förnya arbetstidssystemen.

Hurdant vore månne livet för en skötare om hen bättre och mer flexibelt än hittills kunde planera sitt liv och även sin fritid?


Kompetenta anställda

Utbildningsnivån och behörighetsvillkoren inom branschen kan inte sänkas

Vi stöter ofta på tanken att man skulle snabbare få skötare till arbetsmarknaden genom att sänka utbildningsnivån i sektorn och göra avkall på behörighetsvillkoren.

Detta är inte möjligt för att vårdarbetet är krävande och man måste ständigt bli utbildad i det. Vården av patienter måste vara trygg och av hög kvalitet. Varken sådan kvalitet eller patientsäkerhet kan uppnås med snabbutbildningar.

Arbetsfördelningen måste förnyas genom att utnyttja vårdarnas kunnande fullt ut

Kunniga personer kan utnyttjas inom social-, hälso- och sjukvården genom att förnya arbetsfördelningen. Hur vore det månne om både läkarna och skötarna kunde koncentrera sig på sin kärnkompetens? På vad de utbildats till.

Forskning visar att direkta mottagningar till olika slags skötare, deras rätt att ordinera läkemedel, och andra tjänster av skötare efter extra utbildning är effektiva och att de sparar kostnader.

Den internationella rekryteringen måste ökas med beaktande av spelreglerna för etisk rekrytering

Den internationella rekryteringen måste ökas även inom social-, hälso- och sjukvårdsbranschen, men vi får inte skaffa hit arbetskraft med vilka metoder som helst. Det måste säkerställas att skötarna som kommer hit får samma behandling som de som redan arbetar här.

Lönesättningen och arbetsvillkoren måste vara på samma linje. Nu är inte alla skötare som rekryteras hit på samma linje. Vid internationell rekrytering ska man därför följa principerna för etisk rekrytering.

Finland får inte heller överföra den egna arbetskraftbristen till utvecklingsländer och inte rekrytera från länder där det råder brist på hälsovårdspersonal.

Piirroskuva, jossa teksti Tehys förändringskraftmodell till beslutsfattarna

Tehys modell av Förändringskraft för beslutsfattare