Av utlåtandet framgår att det är ett obestridligt, strukturellt problem att den offentliga sektorns löner släpar efter den privata sektorn. Problemet har uppstått under de senaste 60 åren. Detta beror på att många privata arbetsgivare i form av löneglidningar ger större löneförhöjningar än den offentliga sektorn, som följer en stram budgetekonomi och endast betalar avtalshöjningar.
– Regeringens lagförslag cementerar möjligheterna för den offentliga sektorns arbetskraft att tidvis hinna ikapp den privata sektorn. Det är fråga om en evig lönegrop, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.
Om lagen träder i kraft kan man inte framöver göra likadana lönelösningar som Tehy gjorde år 2022, då man minskade löneklyftan med historiskt stora höjningar.
– Ibland måste man göra större justeringar för att höja lönerna inom de lågavlönade kvinnodominerade branscherna. Men sådana har ju gjorts väldigt sällan, före år 2022 skedde detta senast år 2007. Framöver kan sådana justeringar inte göras alls, säger Rytkönen.
Lönegropslagen skulle binda medlarens händer, eftersom det framöver bestäms i lagen att lönerna i andra branscher inte kan stiga över nivån på löneförhöjningarna inom exportindustrin. Medlaren har dock inte möjlighet att få uppgifter om den verkliga kostnadsnivån i exportindustrins inledande avtal.
– Detta är en omöjlig uppgift för medlaren och leder till bestående strukturell lönediskriminering i vårt samhälle som inte längre kan korrigeras på något sätt. Det är fråga om en lag som är diskriminerande och strider mot EU-rätten. En sådan lag borde inte stiftas.
Enligt Rytkönen verkar regeringens prat om att motarbeta vårdarbristen nu vara endast tomma fraser.
I diskussionen i Finland hänvisar beslutsfattarna till den svenska modellen utan att förstå vad den handlar om. Enligt dessa synpunkter skulle man kunna höja vårdarnas löner genom lokala avtal.
– Kunde vi inte sluta att komma med sådana meningslösa antydanden och löften? Är det inte uppenbart att välfärdsområdena drabbas av en stor ekonomisk kris och att det inte finns pengar för lokala förhöjningar, säger Rytkönen.
Tehy anser att lönegropslagen innehåller allvarliga juridiska problem.
– Lagförslaget är undermåligt i fråga om bedömningarna som gäller EU-rätten och lönejämställdheten, säger Tehys specialsakkunniga, juristen Jarkko Pehkonen.
Mer information:
Tehys jurist Jarkko Pehkonen, tfn 040 531 5464, [email protected]