Tehys enkät: Tuffa tider för avdelningsskötarna – besparingstryck, samarbetsförfaranden, större enheter och ökad förvaltning

Det är fortfarande mycket vanligt att vårdarbetscheferna vill byta bransch. Välfärdsområdesreformen har ökat det administrativa arbetet särskilt bland närcheferna, såsom avdelningsskötarna och de biträdande avdelningsskötarna. Vårdarbetscheferna har dessutom rätt få möjligheter att fatta beslut inom sina organisationer.

Image text
foto: iStock

Största delen av vårdarbetscheferna (1 262 respondenter) som besvarade Tehys enkät har övervägt branschbyte. Mest vill närcheferna, såsom avdelningsskötare och biträdande avdelningsskötare, byta bransch. 81 procent av de 939 närchefer som besvarade enkäten har övervägt branschbyte.

De vanligaste orsakerna till planerna på branschbyte är kontinuerlig anpassning till föränderliga resurser, såsom frånvaron och personalöverföringar, bättre lön annanstans och kontinuerlig brådska.

63 procent av vårdarbetscheferna uppgav att reformen av välfärdsområdena har ökat på det administrativa arbetet. I synnerhet närcheferna upplever så här.

Tehys ordförande Millariikka Rytkönen säger att trycket i orimligt hög grad nu riktar sig till närcheferna, på grund av besparingstrycket i välfärdsområdena och den ökade storleken på avdelningarna och enheterna under det senaste året. 

– Förra veckan fick vi höra om HUS SA-skräll, som berör alla 28 000 anställda. Kontinuerliga samarbetsförhandlingar, besparingar och större avdelningar – det är en orimlig arbetsbörda som påverkar orken och viljan att stanna kvar i branschen, säger Rytkönen.

Total utdömning för indragning av vuxenutbildningsstödet

Lagen om indragning av vuxenutbildningsstödet trädde i kraft i början av juni. Yrkesutbildade inom social- och hälsovårdsbranschen var den största användargruppen av vuxenutbildningsstödet. År 2022 fanns det 6 364 personer som bytte från en annan bransch till social- och hälsovårdsbranchen och 3 572 personer som fortbildade sig inom social- och hälsovårdsbranschen.

Vårdarbetscheferna dömer indragningen av vuxenutbildningsstödet. 91 procent av vårdarbetscheferna förhåller sig negativt till indragningen. Enligt dem försvårar indragningen av stödet möjligheterna att framskrida i karriären för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovårdsbranchen. De anser även att tillgången på arbetskraft försvåras.

För mycket hierarkiska strukturer, för lite beslutanderätt

Närcheferna upplever möjligheterna att leda vårdarbetet som sämre än den centrala eller högsta strategiska ledningen. Nästan hälften (47 procent) av de närchefer som besvarade enkäten var ganska eller mycket missnöjda med ledningsstrukturen.

Bland problemen i ledningsstrukturen är de alltför talrika hierarkiska nivåerna, av vilka det enligt närcheferna finns för många. Detta leder lätt till långsamt beslutsfattande och till att verksamheten är trög.

Enligt enkäten kan vårdarbetscheferna påverka utvecklandet och ledningen av vårdarbetet, men beslutanderätten i ekonomiska frågor är rätt liten. 

– Vårdarbetscheferna leder i praktiken social- och hälsovårdens största resurs, det vill säga vårdpersonalen. De bör absolut ha mer självständig beslutanderätt än för närvarande i fråga om verksamhet, ekonomi och personal, konstaterar Kirsi Sillanpää, Tehys direktör för samhällsrelationer.

Enligt Sillanpää inverkar allt det ovan nämnda på vården av patienterna och på att resurserna används kostnadseffektivt och ändamålsenligt.

– Vårdarbetschefer som arbetar som närchefer ska ha möjlighet att lyckas i sitt arbete. De har en betydande roll när det gäller att upprätthålla förmågan att locka och hålla kvar vårdpersonal, betonar Sillanpää.

Enligt enkäten är det positivt att vårdarbetscheferna får mera stöd än tidigare i sitt arbete, till exempel av sina kollegor. 

Aula Research genomförde på uppdrag av Tehy en enkätundersökning 24.1–15.2.2024 för tehyiter som arbetar som vårdarbetschefer. I enkäten söktes information om bland annat övervägande av branschbyte, det kunnande som utbildningen inom social- och hälsovårdsbranschen ger, konsekvenserna av reformen av välfärdsområdena och indragningen av vuxenutbildningsstödet. Dessutom utredde man vårdarbetschefernas syn på vårdarbetschefernas ställning i organisationerna. 

Enkäten besvarades av sammanlagt 1 262 vårdarbetschefer och svarsfrekvensen var 26. Av respondenterna berättade 74 procent att de arbetar inom den offentliga sektorn, 22 procent inom den privata sektorn och 4 procent inom den tredje sektorn.

En PP-presentation gällande enkäten.

Tehy har regelbundet genomfört enkäter för vårdarbetscheferna. Senaste enkät genomfördes 2022.

Mer information:

Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, intervjuförfrågningar via specialmedarbetaren Mila Huovinen, [email protected], tfn 0400 540 005

Kirsi Sillanpää, Tehys direktör för samhällsrelationer, [email protected] , tfn 040 820 7848