Tehy kräver att regeringen avstår från detta onödiga lagprojekt som tvingar både den kvinnodominerade social- och hälsovårdsbranschen och småbarnspedagogiken och även de övriga kvinnodominerade servicebranscherna ner i en evig lönegrop.
– Det verkar dock som att regeringen envist vill driva igenom denna lagproposition som ingen verkar vilja ha i praktiken. Inte ens regeringen själv, av vissa kommentarer att döma, konstaterar Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.
Tehy anser att ett väsentligt problem med regeringens proposition är att den ignorerar målet att främja lönejämställdheten. På detta sätt drar regeringen sig undan sitt grundlagsenliga ansvar att främja både jämställdheten och lönejämställdheten mellan könen. Även rådet för bedömning av lagstiftningen ingrep i saken och krävde i sitt utlåtande att lagens inverkan på utvecklingen av lönejämställdheten i Finland borde utvärderas.
– Vi har krävt att det tydligt ska antecknas i lagen att främjande av lönejämställdheten ska utgöra en grund för att göra avsteg från den sk. allmänna löneförhöjningslinjen. Vi upprepar detta krav nu när regeringens proposition behandlas i riksdagen. På Arkadiabacken har man nu ett stort ansvar, betonar Rytkönen.
Hon påminner att det inte hjälper att man bara drömmer om lönejämställdheten, utan man ska förhandla om lönelösningar som främjar den vid arbetsmarknadsbordet.
– Detta gällde också under 2022 års förhandlingsrunda när man för första gången på länge tog konkreta steg mot lönejämställdhet.
Enligt arbetsgivarpartens beräkningar minskar löneskillnaden mellan män och kvinnor med 0,35 procentenheter på årsnivå och antagligen 1,77 procentenheter under en period på fem år tack vare programmet för utveckling av lönestrukturer samt avtalslösningarna för kommun- och välfärdssektorn.
Mer information:
Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, kontakt via specialassistenten, tfn 0400 540 005, mila.huovinen(at)tehy.fi
Tehys specialsakkunnige, jurist Jarkko Pehkonen, tfn 040 531 5464, jarkko.pehkonen(at)tehy.fi