Som arbetstagare är det viktigt för dig att så fort som möjligt anmäla olycksfall till arbetsgivaren. I allmänhet har arbetsplatsen en avtalad praxis för hur anmälan görs. Du ska också anmäla tillbud.
Du ska genast eller så fort som möjligt uppsöka en läkare efter att olyckan inträffat. Du bör också kontrollera läkarutlåtandet för att alla uppgifter och beskrivningar om olycksfallet stämmer.
Om du mycket länge följer med hur symtomen utvecklas, utan att uppsöka vård, kan detta påverka behandlingen av och ersättningen genom skadeståndsärendet på försäkringsbolaget. Dröjsmålet mellan att uppsöka vård och att olyckan inträffade kan visa sig däri att symtom som börjar senare beror på någonting annat än arbetsolyckshändelsen på arbetsplatsen. Dröj således inte med att uppsöka vård!
Arbetsgivarens skyldigheter omfattar arbetarskyddet och att bedöma risker. Därför ska arbetsgivaren ingripa i våldet som uppträder i arbetet, och mot hot om sådant.
Arbetsgivaren ska utan dröjsmål anmäla allvarliga olycksfall till både polisen och regionförvaltningsverkets ansvarsområdet för arbetarskydddet. Skyldigheten att anmäla utgår från lagen och det straffbart att underlåta att anmäla.
Arbetsgivaren ska också se till att anmälningarna om arbetarskyddet och hotfulla situationer behandlas och att de åtgärdas så att liknande situationer inte upprepas. Arbetstagarna måste också utbildas i att hantera situationer av våld och hot.
Arbetsgivaren ska lämna en skadeanmälan till försäkringsbolaget. Hur olyckan inträffade ska antecknas noggrant i skadeanmälan. Enligt lagen ska skadeanmälan göras utan dröjsmål, senast inom tio vardagar efter att arbetsgivaren/chefen har hört om olyckan. Kontrollera att beskrivningen i anmälan av den inträffade olyckan motsvarar din egen uppfattning om händelsen.
Är det någon nytta med att anmäla om arbetarsäkerheten?
År 2021 lät Tehy utföra en omfattande enkät bland medlemmarna om våldet i social- och hälsovårdsbranschen. Sextionio procent av respondenterna i enkäten rapporterade att de hade upplevt hot om våld eller blivit utsatta för fysiskt våld i arbetet under sin arbetskarriär. Hela åttiofyra procent av respondenterna under trettiofem år hade upplevt våld eller hot om våld.
Enligt enkäten upplevde flera svarare att det inte är till någon nytta med att anmäla om arbetssäkerheten, eftersom anmälan inte leder till någonting på arbetsplatsen. En del rentav ansåg att situationerna av våld ingår i arbetet och är en del av det normala arbetet. Om din erfarenhet är samma som bland de som svarade på Tehys enkät – ”att det är onödigt att anmäla” – är läget allvarligt och saken måste tas upp på din arbetsplats.
En anmälan som arbetstagaren ger om arbetssäkerheten lämnar spår av ”svart på vitt” och är därför viktig även för arbetstagarens rättsskydd. Det ingår i arbetet för yrkesfolket i social- och hälsovårdsbranschen att göra anmälningar om arbetssäkerheten.
Likaså måste arbetsgivaren, chefen, behandla gjorda anmälningar. De får inte lämnas i bordslådan. Man måste fundera på arbetsplatsen hur läget kunde ha förebyggts, huruvida man på grund av händelsen borde vidta förbättrande åtgärder så att liknande lägen inte upprepas.
Behandlingen av anmälningar får på inget sätt anklaga någon, det är snarare tvärtom ansvarsfullt att anmäla, så att man framdeles kan göra saker och ting annorlunda, och förhindra liknande händelser. Samtidigt hjälper du kanske en kollega att inte hamna i en liknande situation - anmälan är det bästa försvaret
"Jag fick ett slag i huvudet med en flaska och föll 24 trappsteg ned"
I boken Nyrkkisääntö som publicerats av Tehy berättar 166 yrkespersoner inom social- och hälsovårdsbranschen och det pedagogiska området om sina upplevelser av våld i arbetet. En del av upplevelserna i boken visar att arbetstagaren har blivit ensam med sina upplevelser utan att arbetsgivaren frågat någonting alls om hur arbetstagaren mår.
Ett refererat om en sjukvårdares berättelse i Nyrkkisääntö:
”Jag mötte en patient på en avsats mellan trapporna. Jag frågade vart hen var på väg i patientkläder och fick ett slag i huvudet med en flaska och föll 24 trappsteg ned. Jag var medvetslös, kollegerna lyfte upp mig på en bädd och förde mig till jouren. Till följd av incidenten var bl.a. min näsa bruten. Chefen gav mig ingen hjälp och arbetsgivaren frågade mig ingenting alls om hur jag mådde.
Brutna ansiktsben hör till allvarliga olyckshändelser som ska anmälas. I berättelsen i Nyrkkisääntö skulle arbetstagaren på grund av sitt eget tillstånd inte ha haft möjlighet att anmäla om den inträffade våldssituationen. Då är det viktigt att meddelandet om läget omedelbart går andra vägar till chefen.
Arbetsgivaren följde inte heller lagen, eller tog hand om sin arbetstagares välbefinnande efter våldssituationen som skedde i arbetet.
Läs mer om det allmänna våldet i social- och hälsovårdsbranschen och hur det avvärjs, på sidorna om Tehys kampanj Knytnäven om allmänt våld och att avvärja våld.
