I Finland åldras befolkningen, de unga åldersklasserna minskar, och särskilt inom social- och hälsovårdsbranschen samt pedagogiken lider man av drag- och hållkraftsutmaningar. En hållbar lösning förutsätter att arbetsgivarna satsar på löner och arbetsförhållanden.
Vi på Tehy bedömer att internationell rekrytering kan bidra till att trygga en tillräcklig mängd social- och hälsovårdspersonal och välfärdsstatens tjänster.
Den internationella rekryteringen måste vara etisk
I takt med att den utländska arbetskraften ökar i Finland har även arbetskraftsexploatering och till och med människohandel blivit vanligare. Därför måste den internationella rekryteringen ske på ett etiskt hållbart sätt.
Anställda med invandrarbakgrund ska få samma rättigheter och skyldigheter som majoritetsbefolkningen och det ska inte skapas dubbla arbetsmarknader. Tehy har utarbetat etiska spelregler för internationell rekrytering, vars efterlevnad är väsentlig för att undvika allvarliga problem.
En central princip är att man rekryterar yrkespersoner från utlandet för uppgifter som motsvarar deras utbildning. Det är varken hållbart eller etiskt att till exempel filippinska sjuksköterskor rekryteras som vårdbiträden. Detta leder till ett enormt utbildningssvinn och försvagar Finlands attraktionskraft!
En permanent och smidig modell för erkännande av examina är nödvändig
Erkännande av examina är för närvarande ett av de största hindren för att främja arbetskraftsinvandring inom social- och hälsovården. Erkännandet av examina för dem som kommer från EU/EES-länder styrs av EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv.
På EU-nivå har man till exempel harmoniserat utbildningarna för sjukskötare och barnmorskor. Med undantag för yrken som omfattas av automatiskt erkännande, kan det även förekomma fördröjningar och osäkerheter i anslutning till erkännande av examina och krav på tilläggsstudier inom EU/EES-länderna.
De strukturellt sett allvarligaste hindren har att göra med svårigheten att erkänna examina som kommer från länder utanför EU/EES och avsaknaden av en permanent kvalifikationsväg. För närvarande försöker man främja erkännandet av examina genom projekt och särlösningar, men detta räcker inte.
Vi behöver en permanent, riksomfattande modell som gör kvalificeringsprocessen snabbare och smidigare. Utan detta kommer invandringen av social- och hälsovårdspersonal inte att öka tillräckligt och bristen på arbetskraft kommer inte att lätta.
Arbetsgemenskaper behöver stöd för mångkultur
På arbetsplatserna måste man också satsa på arbetet mot rasism och utbildning i mångkultur.
Tehys publikation "Internationell rekrytering inom social- och hälsovårdsbranschen" lyfter fram att arbetsgemenskaperna inte har tillräcklig beredskap att ta emot arbetstagare med utländsk bakgrund. Många internationella vårdare har upplevt diskriminering och rasism.
Arbetsgivarna måste ta ansvar och öka insatserna, såsom utbildningar i mångkultur, och satsa mer på introduktion.
Arbetsgivaren är också skyldig att säkerställa att varje yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har tillräckliga muntliga och skriftliga språkkunskaper för sina uppgifter, vilket är centralt med tanke på patientsäkerheten. (Lag om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården 18 a §).
Finland ska välkomna de nyanlända
Bristen på vårdpersonal är ett globalt problem, och Finland kan inte anta sig vara ett attraktivt land utan konkreta åtgärder. Vi vill inte att Finland bara ska bli ett transitland.
Det är viktigt att de anställda som rekryteras här vill stanna kvar, bosätta sig och bilda familj i Finland. Etablering och integration i Finland främjas av möjligheten till familjeåterförening samt av att de allmänna och professionella språkkunskaperna ökar.
Detta förutsätter ett förutsägbart och rättvist system för erkännande av examina, fungerande arbetsgemenskaper samt ett samhälle där varje anställd känner sig uppskattad och välkommen.