- Det börjar vara nog med allt prat om social- och hälsovården som en utgiftspost och ett pengahål. Hälso- och sjukvården är en investering, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.
Enligt Rytkönen är det i sista hand hälso- och sjukvården som ansvarar för att finländarna har möjlighet att delta i arbetslivet och hålla igång samhället.
- Även på finansministeriet är det bra att vara medveten om att människor inte slutar att vara sjuka när det ekonomiska läget kräver det. Ett alldeles centralt kännetecken för en välfärdsstat är hur den sköter om barn, sjuka och äldre. År efter år lyfter även medborgarna i olika enkäter systematiskt fram social- och hälsovården när man frågar om exempelvis de viktigaste användningsområdena för skattemedlen, säger Rytkönen.
Social- och hälsovårdssektorn underbudgeterades före 2023
Tehy efterlyser även ärlighet i fråga om bakgrunden till välfärdsområdenas ekonomiska läge. Lagstiftningen om finansieringen av dem har utarbetats för alldeles andra omständigheter och för tiden före pandemin, det enorma vårdunderskottet som följde av det, Rysslands anfallskrig och kostnadsnivåns avsevärda stegring. Enligt Tehys bedömning påverkades välfärdsområdenas ekonomiska utgångspunkt negativt även av kommunernas underbudgetering av social- och hälsovårdssektorn före år 2023.
Tjänsterna ska produceras med fokus på klienten, kostnadseffektivt, med utnyttjande av kompetensen och så att arbetsfördelningen förnyas. Social- och hälsovårdstjänsterna ska produceras huvudsakligen som en offentlig tjänst, som den privata sektorn och organisationerna kompletterar.
- Om man nu i Finland i betydande grad kör ner den offentliga hälso- och sjukvården så blir det omöjligt att få den tillbaka. Jag är också mycket förvånad över de tankar om ett försäkringsbaserat system som presenterats i offentligheten. Varför skulle vi välja en modell som skapar ojämlikhet och är dyrare, när resten av världen efter pandemin strävar efter att stärka i synnerhet den offentliga hälso- och sjukvården och samtidigt bereda sig på nya kriser, undrar Rytkönen.
FPA-ersättningsmodellen löser inte tillgången till vård
Tehy understöder skrivningen om vårdgarantin för att avveckla vårdköerna inom primärvården, men den föreslagna Fpa-ersättningsmodellen löser inte tillgången till vård. Dess konsekvenser för den offentliga sektorns verksamhet måste bedömas omsorgsfullt. En särskild risk är att den offentliga sektorn kris fortsätter och förvärras. När det är brist på personal och personalen övergår till den privata sektorn så är konsekvenserna för den offentliga sektorn negativa.
Alla kunder behöver inte heller läkarmottagningar, utan vårdarmottagningar och fysioterapeuters direktmottagningar kan vara viktigare och effektivare.
Å andra sidan räcker det inte med enbart en läkarmottagning för många kunder, utan det som behövs är mångprofessionell kompetens, såsom en sjukskötares, barnmorskas, hälsovårdares, fysio- och ergoterapeuts eller socialarbetares sakkunskap. Dessa kunder skulle i varje fall skickas från den privata sektorn till den offentliga hälso- och sjukvården för fortsatt vård, varvid vårdprocessen skulle börja från början.
Hälsoskillnaderna mellan medborgarna minskas genom att stärka basservicen i välfärdsområdena. Och ju bättre basservicen fungerar, desto mindre behöver man anlita dyrare vårdformer. Tjänsterna ska grunda sig på information om välfärdsområdets invånare, deras hälsotillstånd och behov. Smidiga vårdkedjor och klienthandledningen måste säkerställas. Man måste utveckla incitamenten för främjandet av hälsa och välbefinnande.
Basservicen måster stärkas
Basservicen måste stärkas genom multiprofessionellt samarbete och genom att öka sjukskötar-, hälsovårdar-, barnmorske-, fysioterapeut- och munhygienistmottagningarna. Man måste få fler vårdare med förskrivningsrätt till varje hälsocentral. Detta påskyndar och förbättrar tillgången till vård och säkerställer att de som har det största hjälpbehovet kommer till en läkare. Insatsen måste riktas framför allt till både förebyggande och hälsofrämjande tjänster.
Barns och ungas rätt till psykiatriska tjänster och tjänster för psykisk hälsa måste äntligen tillgodoses och man kan inte skära ned på finansieringen av detta nu.
Täckningen i fråga om äldres serviceboende med heldygnsomsorg och hemvård har minskat under de senaste tio åren i åldersgruppen personer över 75 år. Det behövs mer ekonomiska resurser för äldres rehabilitering, hemvård och serviceboende med heldygnsomsorg.
Tehy varnar också om konsekvenserna av de stora nedskärningar i socialskyddet som regeringen verkställer. De kommer att synas i välfärdsområdena som en ökning av servicebehovet och ett behov av tilläggsfinansiering.
Mer information:
Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, kontakt via specialassistenten, [email protected], tfn 0400-540 005